ಹಿಂದಿ ಭಾಷೆ

ವಿಕಿಪೀಡಿಯದಿಂದ, ಇದು ಮುಕ್ತ ಹಾಗೂ ಸ್ವತಂತ್ರ ವಿಶ್ವಕೋಶ
(ಹಿಂದಿ ಇಂದ ಪುನರ್ನಿರ್ದೇಶಿತ)
ಹಿಂದಿ
हिन्दीHindī 
ಉಚ್ಛಾರಣೆ: IPA: ಟೆಂಪ್ಲೇಟು:IPA-hi
ಬಳಕೆಯಲ್ಲಿರುವ 
ಪ್ರದೇಶಗಳು:
ಭಾರತ 
ಪ್ರದೇಶ: ಪಶ್ಚಿಮ ಯುಪಿ, ದೆಹಲಿ (ಉತ್ತರ ಭಾರತ)
ಒಟ್ಟು 
ಮಾತನಾಡುವವರು:
615 ಮಿಲಿಯನ್ ಹಿಂದಿ ಮತ್ತು ವಿವಿಧ ಸಂಬಂಧಿತ ಭಾಷೆಗಳನ್ನು ಮಾತನಾಡುವವರು ತಮ್ಮ ಭಾಷೆಯನ್ನು 'ಹಿಂದಿ' ಎಂದು ವರದಿ ಮಾಡಿದ್ದಾರೆ (L2 ಭಾಷಿಕರು)
ಭಾಷಾ ಕುಟುಂಬ:
 ಇಂಡೋ-ಇರಾನಿಯನ್
  ಇಂಡೋ-ಆರ್ಯನ್
   ಕೇಂದ್ರ
    ಪಶ್ಚಿಮ ಹಿಂದಿ
     ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿ
      'ಹಿಂದಿ' 
ಬರವಣಿಗೆ: ಹಿಂದುಸ್ತಾನಿ
ಭಾಷೆಯ ಸಂಕೇತಗಳು
ISO 639-1: ಯಾವುದೂ ಇಲ್ಲ
ISO 639-2: ಸೇರಿಸಬೇಕು
ISO/FDIS 639-3:

|nation= ಭಾರತ[lower-alpha ೧]|agency=ಕೇಂದ್ರೀಯ ಹಿಂದಿ ನಿರ್ದೇಶನಾಲಯ[೧೦]|iso1=hi|iso2=hin|iso3=hin|image=Hindi.svg|map=Hindi 2011 Indian Census by district.svg|notice=Indic}}

ಆಧುನಿಕ ಗುಣಮಟ್ಟದ ಹಿಂದಿ (ದೇವನಾಗರಿ: मानक हिन्दी ಮನಕ್ ಹಿಂದೀ), ಸಾಮಾನ್ಯವಾಗಿ ಹಿಂದಿ ಎಂದು ಉಲ್ಲೇಖಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ (ದೇವನಾಗರಿ: हिन्दी, ಹಿಂದಿ), ಇದು ಉತ್ತರ ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಮುಖ್ಯವಾಗಿ ಮಾತನಾಡುವ ಇಂಡೋ-ಆರ್ಯನ್ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ ಮತ್ತು ಉತ್ತರ, ಮಧ್ಯ, ಪೂರ್ವ ಮತ್ತು ಪಶ್ಚಿಮ ಭಾರತದ ಹಿಂದಿ ಭಾಷೆಯ ಭಾಗಗಳನ್ನು ಒಳಗೊಳ್ಳುವ ಭಾಷೆಯಾಗಿ ಕಾರ್ಯನಿರ್ವಹಿಸುತ್ತದೆ. . ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಪ್ರಮಾಣೀಕೃತ ಮತ್ತು ಸಂಸ್ಕೃತೀಕರಿಸಿದ ರಿಜಿಸ್ಟರ್ ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿ ಭಾಷೆ, ಇದನ್ನ ಪ್ರಾಥಮಿಕವಾಗಿ ದೆಹಲಿ ಮತ್ತು ಉತ್ತರ ಭಾರತದ ನೆರೆಯ ಪ್ರದೇಶಗಳ ಖರಿಬೋಲಿ ಉಪಭಾಷೆಯೆಂದು ವಿವರಿಸಲಾಗಿದೆ. ದೇವನಾಗರಿ ಲಿಪಿಯಲ್ಲಿ ಬರೆಯಲಾದ ಹಿಂದಿ, ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ಜೊತೆಗೆ ಭಾರತ ಸರ್ಕಾರದ ಎರಡು ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಗಳಲ್ಲಿ ಒಂದಾಗಿದೆ. ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಒಂಬತ್ತು ರಾಜ್ಯಗಳು ಮತ್ತು ಮೂರು ಕೇಂದ್ರಾಡಳಿತ ಪ್ರದೇಶಗಳಲ್ಲಿ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ ಮತ್ತು ಮೂರು ಇತರ ರಾಜ್ಯಗಳಲ್ಲಿ ಹೆಚ್ಚುವರಿ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯಾಗಿ ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ. ಭಾರತ ಗಣರಾಜ್ಯದ 22 ಅನುಸೂಚಿತ ಭಾಷೆಗಳಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿ ಕೂಡ ಒಂದು.

ಹಿಂದಿ ಎಂಬುದು ಹಿಂದಿ ಬೆಲ್ಟ್‌ನ ಸಂಪರ್ಕ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ . ಇದನ್ನು ಸ್ವಲ್ಪ ಮಟ್ಟಿಗೆ, ಭಾರತದ ಇತರ ಭಾಗಗಳಲ್ಲಿ (ಸಾಮಾನ್ಯವಾಗಿ ಬಜಾರ್ ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿ ಅಥವಾ ಹಫ್ಲಾಂಗ್ ಹಿಂದಿಯಂತಹ ಸರಳೀಕೃತ ಅಥವಾ ಪಿಡ್ಜಿನೈಸ್ಡ್ ವೈವಿಧ್ಯದಲ್ಲಿ) ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ. [೧೧] [೧೨] ಭಾರತದ ಹೊರಗೆ, ಹಲವಾರು ಇತರ ಭಾಷೆಗಳನ್ನು ಅಧಿಕೃತವಾಗಿ "ಹಿಂದಿ" ಎಂದು ಗುರುತಿಸಲಾಗಿದೆ ಆದರೆ ಅವಧಿ ಮತ್ತು ಭೋಜ್‌ಪುರಿ ಮುಂತಾದ ಇತರ ಉಪಭಾಷೆಗಳಿಂದ ವಂಶವೆಂದು ವಿವರಿಸಿರುವ ಪ್ರಮಾಣಿತ ಹಿಂದಿ ಭಾಷೆಯನ್ನು ಉಲ್ಲೇಖಿಸುವುದಿಲ್ಲ. ಅಂತಹ ಭಾಷೆಗಳಲ್ಲಿ ಫಿಜಿ ಹಿಂದಿ ಸೇರಿಕೊಂಡಿದ್ದು, ಫಿಜಿಯಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿ ಅಧಿಕೃತ ಸ್ಥಾನಮಾನವನ್ನು ಹೊಂದಿದೆ, [೧೩] ಮತ್ತು ಕೆರಿಬಿಯನ್ ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿಯನ್ನು ಸುರಿನಾಮ್, ಟ್ರಿನಿಡಾಡ್ ಮತ್ತು ಟೊಬಾಗೊ ಮತ್ತು ಗಯಾನಾದಲ್ಲಿ ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ.[೧೪] [೧೫] [೧೬] [೧೭] ಸ್ಕ್ರಿಪ್ಟ್ ಮತ್ತು ಔಪಚಾರಿಕ ಶಬ್ದಕೋಶದ ಹೊರತಾಗಿ, ಪ್ರಮಾಣಿತ ಹಿಂದಿಯು ಪ್ರಮಾಣಿತ ಉರ್ದು ಜೊತೆಗೆ ಪರಸ್ಪರ ಗ್ರಹಿಸಬಲ್ಲದು, ಮತ್ತೊಂದು ಮಾನ್ಯತೆ ಪಡೆದ ರಿಜಿಸ್ಟರ್ ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿಯು ಎರಡೂ ಸಾಮಾನ್ಯ ಆಡುಮಾತಿನ ನೆಲೆಯನ್ನು ಹಂಚಿಕೊಳ್ಳುತ್ತದೆ.[೧೮]

ಹಿಂದಿಯು ಮ್ಯಾಂಡರಿನ್, ಸ್ಪ್ಯಾನಿಷ್ ಮತ್ತು ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ನಂತರ ವಿಶ್ವದಲ್ಲಿ ಹೆಚ್ಚು ಮಾತನಾಡುವ ನಾಲ್ಕನೇ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ.[೧೯] ಪರಸ್ಪರ ಅರ್ಥವಾಗುವ ಉರ್ದು ಜೊತೆಗೆ ಗಮನಿಸಿದರೆ, ಮ್ಯಾಂಡರಿನ್ ಮತ್ತು ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ನಂತರ ಇದು ವಿಶ್ವದ ಮೂರನೇ ಅತಿ ಹೆಚ್ಚು ಮಾತನಾಡುವ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ.[೨೦] [೨೧] ಎಥ್ನೋಲಾಗ್ (2022, 25 ನೇ ಆವೃತ್ತಿ) ವರದಿಗಳ ಪ್ರಕಾರ ಹಿಂದಿ ಮೊದಲ ಮತ್ತು ಎರಡನೇ ಭಾಷೆ ಮಾತನಾಡುವವರು ಸೇರಿದಂತೆ ವಿಶ್ವದ ಮೂರನೇ ಅತಿ ಹೆಚ್ಚು ಮಾತನಾಡುವ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ.[೨೨]

ವ್ಯುತ್ಪತ್ತಿ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಹಿಂದಿ ಎಂಬ ಪದವನ್ನು ಮೂಲತಃ ಇಂಡೋ-ಗಂಗಾ ಬಯಲಿನ ನಿವಾಸಿಗಳನ್ನು ಉಲ್ಲೇಖಿಸಲು ಬಳಸಲಾಗುತ್ತಿತ್ತು. ಇದನ್ನು ಶಾಸ್ತ್ರೀಯ ಪರ್ಷಿಯನ್ هندی ಎರವಲು ಪಡೆಯಲಾಗಿದೆ. ಹಿಂದಿ ( ಇರಾನಿಯನ್ ಪರ್ಷಿಯನ್ ಉಚ್ಚಾರಣೆ: ಹೆಂಡಿ ), ಅಂದರೆ " ಹಿಂದ್ (ಭಾರತ)" (ಆದ್ದರಿಂದ, "ಭಾರತೀಯ"). [೨೩]

ಇನ್ನೊಂದು ಹೆಸರು ಹಿಂದವಿ ( हिन्दवी) ಅಥವಾ Hinduī ( हिन्दुई) (ಪರ್ಷಿಯನ್ ಭಾಷೆಯಿಂದ "ಹಿಂದೂ/ಭಾರತೀಯತೆಗೆ ಸೇರಿದವರು") ಅನ್ನು ಹಿಂದೆ ಹೆಚ್ಚಾಗಿ ಬಳಸಲಾಗುತ್ತಿತ್ತು, ಉದಾಹರಣೆಗೆ ಅಮೀರ್ ಖುಸ್ರೋ ಅವರ ಕಾವ್ಯದಲ್ಲಿ ಉಲ್ಲೇಖವಿದೆ. [೨೪] [೨೫]

"ಹಿಂದಿ" ಮತ್ತು "ಹಿಂದೂ" ಪದಗಳು ಹಳೆಯ ಪರ್ಷಿಯನ್‌ಗೆ ಹಿಂದಿನದು, ಈ ಹೆಸರುಗಳನ್ನು ಸಿಂಧು ( सिन्धु ಎಂಬ ಸಂಸ್ಕೃತ ಹೆಸರಿನಿಂದ ಪಡೆಯಲಾಗಿದೆ. ), ಸಿಂಧೂ ನದಿಯನ್ನು ಉಲ್ಲೇಖಿಸುತ್ತದೆ. ಅದೇ ಪದಗಳ ಗ್ರೀಕ್ ಸಂಜ್ಞೆಗಳು "ಸಿಂಧೂ " (ನದಿಗೆ) ಮತ್ತು " ಭಾರತ " (ನದಿಯ ಭೂಮಿಗೆ) ಎಂದು ಉಲ್ಲೇಖವಾಗಿದೆ.[೨೬] [೨೭]

ಇತಿಹಾಸ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಮಧ್ಯ ಇಂಡೋ-ಆರ್ಯನ್ ನಿಂದ ಹಿಂದಿ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಇತರ ಇಂಡೋ-ಆರ್ಯನ್ ಭಾಷೆಗಳಂತೆ, ಹಿಂದಿಯು ವೈದಿಕ ಸಂಸ್ಕೃತದ ಆರಂಭಿಕ ರೂಪದ ನೇರ ವಂಶವಾಗಿದ್ದು, ಶೌರಸೇನಿ ಪ್ರಾಕೃತ ಮತ್ತು ಶೌರಸೇನಿ ಅಪಭ್ರಂಶ (ಸಂಸ್ಕೃತ ಅಪಭ್ರಂಶದಿಂದ "ಭ್ರಷ್ಟ") ಮೂಲಕ 7 ನೇ ಶತಮಾನದಲ್ಲಿ ಹೊರಹೊಮ್ಮಿತು.[೨೮]

ಮಧ್ಯ ಇಂಡೋ-ಆರ್ಯನ್‌ನಿಂದ ಹಿಂದಿಗೆ ಪರಿವರ್ತನೆಯಾಗುವ ಧ್ವನಿ ಬದಲಾವಣೆಗಳು:[೨೯]

  • ಜೊಡಿ ವ್ಯಂಜನಗಳ ಹಿಂದಿನ ಸ್ವರಗಳ ಹಿಂದಿನ ಉದ್ದೀಕರಣ, ಕೆಲವೊಮ್ಮೆ ಸ್ವಯಂಪ್ರೇರಿತ ನಾಸೀಕರಣ: ಸಂ. ಹಸ್ತ "ಕೈ" > ಪ್ರಾ. ಹತ್ತ > ಹತ್
  • ಎಲ್ಲಾ ಪದ-ಅಂತಿಮ ಸ್ವರಗಳ ನಷ್ಟ: ರಾತ್ರಿ "ರಾತ್ರಿ" > ರಾಟ್ಟಿ > ರಾತ್
  • ಉಚ್ಚಾರಣೆಯಿಲ್ಲದ ಅಥವಾ ಒತ್ತಡವಿಲ್ಲದ ಸಣ್ಣ ಸ್ವರಗಳ ನಷ್ಟ ( ಶ್ವಾ ಅಳಿಸುವಿಕೆಯಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿಫಲಿಸುತ್ತದೆ): ಸುಸ್ಥಿರ "ಸಂಸ್ಥೆ" > ಸುಸ್ಥಿರ > ಸೂತ್ರ
  • ಪಕ್ಕದ ಸ್ವರಗಳ ಕುಗ್ಗುವಿಕೆ (ವಿರಾಮದಿಂದ ಬೇರ್ಪಟ್ಟು ಸೇರಿದಂತೆ: ಅಪರಾ "ಇತರ" > ಔರ > ಔರ್
  • ಅಂತಿಮ -ಎಂ ನಿಂದ -ṽ : ಗ್ರಾಮ "village" > ಗಾಮ > ಗಾಂವ್
  • ಅಂತರ್ ಸ್ವರ -ḍ- to -ṛ- ಅಥವಾ -l- : taḍāga "ಕೊಳ" > talāv, naḍa "reed" > nal .
  • v > b : ವಿವಾಹ "ಮದುವೆ" > byāh

ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ದೆಹಲಿ ಸುಲ್ತಾನರ ಅವಧಿಯಲ್ಲಿ, ಇಂದಿನ ಉತ್ತರ ಭಾರತ, ಪೂರ್ವ ಪಾಕಿಸ್ತಾನ, ದಕ್ಷಿಣ ನೇಪಾಳ ಮತ್ತು ಬಾಂಗ್ಲಾದೇಶ [೩೦] ಮತ್ತು ಹಿಂದೂ ಮತ್ತು ಮುಸ್ಲಿಂ ಸಂಸ್ಕೃತಿಗಳ ಸಂಪರ್ಕದ ಪರಿಣಾಮವಾಗಿ, ಹಳೆಯ ಹಿಂದಿಯ ಸಂಸ್ಕೃತ ಮತ್ತು ಪ್ರಾಕೃತ ಮೂಲವು ಎರವಲು ಪದಗಳಿಂದ ಸಮೃದ್ಧವಾಯಿತು. ಪರ್ಷಿಯನ್, ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿಯ ಪ್ರಸ್ತುತ ರೂಪಕ್ಕೆ ವಿಕಸನಗೊಳ್ಳುತ್ತಿದೆ.[೩೧] [೩೨] [೩೩] [೩೪] [೩೫] [೩೬] ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿ ಆಡುಭಾಷೆಯು ಭಾರತೀಯ ಸ್ವಾತಂತ್ರ್ಯ ಚಳವಳಿಯ ಸಮಯದಲ್ಲಿ ಭಾರತೀಯ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಏಕತೆಯ ಅಭಿವ್ಯಕ್ತಿಯಾಯಿತು, [೩೭] [೩೮] ಮತ್ತು ಉತ್ತರ ಭಾರತ ಉಪಖಂಡದ ಜನರ ಸಾಮಾನ್ಯ ಭಾಷೆಯಾಗಿ ಮಾತನಾಡುವುದನ್ನು ಮುಂದುವರೆಸಿದೆ, [೩೯] ಹಿಂದಿ ಬಾಲಿವುಡ್ ಚಲನಚಿತ್ರಗಳು ಮತ್ತು ಹಾಡುಗಳು ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿ ಶಬ್ದಕೋಶದಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿಫಲಿಸುತ್ತಿದೆ. [೪೦] [೪೧]

ಉಪಭಾಷೆಗಳು[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಆಧುನಿಕ ಪ್ರಾಮಾಣಿತ ಹಿಂದಿಯು ದೆಹಲಿ ಉಪಭಾಷೆಯನ್ನು ಆಧರಿಸಿದೆ, [೪೨]ದೆಹಲಿ ಮತ್ತು ಸುತ್ತಮುತ್ತಲಿನ ಪ್ರದೇಶದ ಆಡುಭಾಷೆಯಾದ ಅವಧಿ ಮತ್ತು ಬ್ರಜ್‌ನಂತಹ ಪ್ರತಿಷ್ಠೆಯಿಂದ ಹಿಂದಿ ಭಾಷೆಯನ್ನು ಬದಲಿಸಿಕೊಂಡಿದೆ. ಇದು ಅರೇಬಿಕ್ ಪದಗಳ ಖರಿಬೋಲಿ ಮತ್ತು ಪರ್ಷಿಯನ್ ನಿಂದ ಹೊರಹೊಮ್ಮಿದೆ. 19 ನೇ ಶತಮಾನದ ಆರಂಭದಲ್ಲಿ ದೇವನಾಗರಿ ಲಿಪಿಯಲ್ಲಿ ಪ್ರಕಟವಾದ ಪ್ರೇಮ್ ಸಾಗರ್ ಅವರ ಲಲ್ಲು ಜಿ ಲಾಲ್, ಬಟಿಯಾಲ್ ಪಚೀಸಿ ಅವರ ಸದಲ್ ಮಿಶ್ರಾ ಮತ್ತು ಇನ್ಶಾ ಅಲ್ಲಾ ಖಾನ್ ಅವರ ರಾಣಿ ಕೇಟಕಿ ಕೀ ಕಹಾನಿ ಉದಾಹರಣೆಗಳನ್ನು ಕಾಣಬಹುದು. [೪೩]

ಉರ್ದು - ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿಯ ಇನ್ನೊಂದು ರೂಪವೆಂದು ಪರಿಗಣಿಸಲಾಗಿದೆ - ಮೊಘಲ್ ಅವಧಿಯ (1800 ರ ದಶಕದ) ಉತ್ತರಾರ್ಧದಲ್ಲಿ ಭಾಷಾ ಪ್ರತಿಷ್ಠೆಯನ್ನು ಪಡೆದುಕೊಂಡಿತು ಮತ್ತು ಗಮನಾರ್ಹವಾದ ಪರ್ಷಿಯನ್ ಪ್ರಭಾವಕ್ಕೆ ಒಳಗಾಯಿತು. ಆಧುನಿಕ ಹಿಂದಿ ಮತ್ತು ಅದರ ಸಾಹಿತ್ಯ ಸಂಪ್ರದಾಯವು 18 ನೇ ಶತಮಾನದ ಅಂತ್ಯದ ವೇಳೆಗೆ ವಿಕಸನಗೊಂಡಿತು.[೪೪]

ಕಾಲಾನಂತರದಲ್ಲಿ ಉರ್ದುವನ್ನು ಪ್ರತ್ಯೇಕ ಭಾಷೆಯಾಗಿ ಘೋಷಿಸಲಾಯಿತು, ಆದರೆ ಪ್ರಮುಖ ಉರ್ದು ಬರಹಗಾರರು 19 ನೇ ಶತಮಾನದ ಆರಂಭದವರೆಗೂ ತಮ್ಮ ಭಾಷೆಯನ್ನು ಹಿಂದಿ ಅಥವಾ ಹಿಂದವಿ ಎಂದು ಉಲ್ಲೇಖಿಸುವುದನ್ನು ಮುಂದುವರೆಸಿದರು.[೪೫]

ಗುಲಾಮ್ ಹಮ್ದಾನ್ ಮುಶಾಫಿ ತನ್ನ ಕವಿತೆಯಲ್ಲಿ ಬರೆದಂತೆ:-

Mushafi Farsi ko Taq peh rakh, Ab hai Asha'r- e-Hindavi ka Riwaaj[೪೬]

ಮತ್ತು ಮಿರ್ ತಾಕಿ ಮಿರ್ ತನ್ನ ಶಾಯರಿಯಲ್ಲಿ ಬರೆದಿದ್ದಾರೆ:-

Na Jane log kehte hai kis ko Suroor-e-Qalb, Aya nehi yeh lafz to Hindi Zuban ke beec[೪೭]

ಜಾನ್ ಗಿಲ್‌ಕ್ರಿಸ್ಟ್ ಅವರು ಮುಖ್ಯವಾಗಿ ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿ ಭಾಷೆಯ ಅಧ್ಯಯನಕ್ಕೆ ಹೆಸರುವಾಸಿಯಾಗಿದ್ದರು, ಇದನ್ನು ಉತ್ತರ ಭಾರತದ (ಈಗಿನ ಪಾಕಿಸ್ತಾನವನ್ನು ಒಳಗೊಂಡಂತೆ) ಬ್ರಿಟಿಷ್ ವಸಾಹತುಶಾಹಿಗಳು ಮತ್ತು ಸ್ಥಳೀಯ ಜನರಿಂದ ಭಾಷಾಂತರಿಸಲಾಗಿದೆ. ಅವರು ಆಂಗ್ಲ-ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿ ಡಿಕ್ಷನರಿ, ಎ ಗ್ರಾಮರ್ ಆಫ್ ದಿ ಹಿಂದೂಸ್ತಾನೀ ಲಾಂಗ್ವೇಜ್, ದಿ ಓರಿಯೆಂಟಲ್ ಲಿಂಗ್ವಿಸ್ಟ್, ಮತ್ತು ಇನ್ನೂ ಅನೇಕವನ್ನು ಸಂಕಲಿಸಿದ್ದಾರೆ ಮತ್ತು ಬರೆದಿದ್ದಾರೆ. ಅವರ ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿ ಶಬ್ದಕೋಶವನ್ನು ಪರ್ಸೋ-ಅರೇಬಿಕ್ ಲಿಪಿ, ನಾಗರೀ ಲಿಪಿ ಮತ್ತು ರೋಮನ್ ಲಿಪ್ಯಂತರಣದಲ್ಲಿ ಪ್ರಕಟಿಸಲಾಯಿತು. ಲಂಡನ್‌ನ ಯೂನಿವರ್ಸಿಟಿ ಕಾಲೇಜ್‌ನ ಪ್ರತಿಷ್ಠಾನದಲ್ಲಿ ಮತ್ತು ಗಿಲ್‌ಕ್ರಿಸ್ಟ್ ಎಜುಕೇಷನಲ್ ಟ್ರಸ್ಟ್‌ನ ದತ್ತಿಗಳ ನೆಲೆಯಲ್ಲಿ ಅವರು ಹೆಸರುವಾಸಿಯಾಗಿದ್ದಾರೆ. 19 ನೇ ಶತಮಾನದ ಉತ್ತರಾರ್ಧದಲ್ಲಿ, ಉರ್ದುವಿನಿಂದ ಪ್ರತ್ಯೇಕವಾದ ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿಯ ಪ್ರಮಾಣಿತ ರೂಪವಾಗಿ ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಮತ್ತಷ್ಟು ಅಭಿವೃದ್ಧಿಪಡಿಸುವ ಚಳುವಳಿ ರೂಪುಗೊಂಡಿತು.[೪೮] 1881 ರಲ್ಲಿ, ಬಿಹಾರವು ಹಿಂದಿಯನ್ನು ತನ್ನ ಏಕೈಕ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯಾಗಿ ಅಂಗೀಕರಿಸಿತು, ಉರ್ದುವನ್ನು ಬದಲಿಸಿತು ಮತ್ತು ಈ ಮೂಲಕ ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಅಳವಡಿಸಿಕೊಂಡ ಭಾರತದ ಮೊದಲ ರಾಜ್ಯವಾಯಿತು.[೪೯] ಆದರೆ, 2014ರಲ್ಲಿ ರಾಜ್ಯದಲ್ಲಿ ಉರ್ದು ಭಾಷೆಗೆ ಎರಡನೇ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷಾ ಸ್ಥಾನಮಾನ ನೀಡಲಾಯಿತು.[೫೦]

ಸ್ವತಂತ್ರ ಭಾರತ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಸ್ವಾತಂತ್ರ್ಯದ ನಂತರ, ಭಾರತ ಸರ್ಕಾರವು ಈ ಕೆಳಗಿನ ಸಮಾವೇಶಗಳನ್ನು ಸ್ಥಾಪಿಸಿತು: 

  • ವ್ಯಾಕರಣದ ಪ್ರಮಾಣೀಕರಣ: 1954 ರಲ್ಲಿ, ಭಾರತ ಸರ್ಕಾರವು ಹಿಂದಿಯ ವ್ಯಾಕರಣವನ್ನು ತಯಾರಿಸಲು ಸಮಿತಿಯನ್ನು ಸ್ಥಾಪಿಸಿತು; ಸಮಿತಿಯ ವರದಿಯನ್ನು 1958 ರಲ್ಲಿ ಎ ಬೇಸಿಕ್ ಗ್ರಾಮರ್ ಆಫ್ ಮಾಡರ್ನ್ ಹಿಂದಿ ಎಂದು ಬಿಡುಗಡೆ ಮಾಡಲಾಯಿತು.
  • ಬರವಣಿಗೆಯಲ್ಲಿ ಏಕರೂಪತೆಯನ್ನು ತರಲು ಶಿಕ್ಷಣ ಮತ್ತು ಸಂಸ್ಕೃತಿ ಸಚಿವಾಲಯದ ಕೇಂದ್ರ ಹಿಂದಿ ನಿರ್ದೇಶನಾಲಯವು ದೇವನಾಗರಿ ಲಿಪಿಯನ್ನು ಬಳಸಿಕೊಂಡು ಅಕ್ಷರಶಾಸ್ತ್ರದ ಪ್ರಮಾಣೀಕರಣ, ಕೆಲವು ದೇವನಾಗರಿ ಅಕ್ಷರಗಳ ಆಕಾರವನ್ನು ಸುಧಾರಿಸಲು ಮತ್ತು ಇತರ ಭಾಷೆಗಳಿಂದ ಶಬ್ದಗಳನ್ನು ವ್ಯಕ್ತಪಡಿಸಲು ಡಯಾಕ್ರಿಟಿಕ್ಸ್ ಅನ್ನು ಪರಿಚಯಿಸಿತು.

14 ಸೆಪ್ಟೆಂಬರ್ 1949 ರಂದು, ಭಾರತದ ಸಂವಿಧಾನ ಸಭೆಯು ದೇವನಾಗರಿ ಲಿಪಿಯಲ್ಲಿ ಬರೆಯಲ್ಪಟ್ಟ ಉರ್ದುವಿನ ಹಿಂದಿನ ಬಳಕೆಯ ಬದಲಿಗೆ ಭಾರತೀಯ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯದಲ್ಲಿಹಿಂದಿಯನ್ನು ಭಾರತೀಯ ಗಣರಾಜ್ಯದ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯಾಗಿ ಅಂಗೀಕರಿಸಿತು.[೫೧] [೫೨] [೫೩] ಈ ನಿಟ್ಟಿನಲ್ಲಿ, ಹಲವಾರು ದಿಗ್ಗಜರು ಹಿಂದಿಯ ಪರವಾಗಿ ಭಾರತವನ್ನು ಒಟ್ಟುಗೂಡಿಸಿದರು ಮತ್ತು ಲಾಬಿ ಮಾಡಿದರು, ಮುಖ್ಯವಾಗಿ ಬಿಯೋಹರ್ ರಾಜೇಂದ್ರ ಸಿಂಹ ಹಜಾರಿ ಪ್ರಸಾದ್ ದ್ವಿವೇದಿ, ಕಾಕಾ ಕಾಲೇಲ್ಕರ್, ಮೈಥಿಲಿ ಶರಣ್ ಗುಪ್ತ್ ಮತ್ತು ಸೇಠ್ ಗೋವಿಂದ್ ದಾಸ್ ಅವರೊಂದಿಗೆ ಈ ವಿಷಯದ ಬಗ್ಗೆ ಸಂಸತ್ತಿನಲ್ಲಿ ಚರ್ಚೆ ನಡೆಸಿದರು. ಅದರಂತೆ, 14 ಸೆಪ್ಟೆಂಬರ್ 1949 ರಂದು ಬೆಯೋಹರ್ ರಾಜೇಂದ್ರ ಸಿಂಹ ಅವರ 50 ನೇ ಜನ್ಮದಿನದಂದು, ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯಾಗಿ ಅಳವಡಿಸಿಕೊಂಡ ನಂತರ ಪ್ರಯತ್ನಗಳು ಫಲಪ್ರದವಾದವು.[೫೪] ಈಗ ಅದನ್ನು ಹಿಂದಿ ದಿನ ಎಂದು ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.[೫೫]

ಅಧಿಕೃತ ಸ್ಥಿತಿ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಭಾರತ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಭಾರತೀಯ ಸಂವಿಧಾನದ XVII ಭಾಗವು ಭಾರತೀಯ ಕಾಮನ್‌ವೆಲ್ತ್‌ನ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯೊಂದಿಗೆ ವ್ಯವಹರಿಸುತ್ತದೆ. ಆರ್ಟಿಕಲ್ 343 ರ ಅಡಿಯಲ್ಲಿ, ಒಕ್ಕೂಟದ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಗಳನ್ನು ಸೂಚಿಸಲಾಗಿದೆ, ಇದು ದೇವನಾಗರಿ ಲಿಪಿಯಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿ ಮತ್ತು ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ಅನ್ನು ಒಳಗೊಂಡಿರುತ್ತದೆ:

(1) ಒಕ್ಕೂಟದ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯು ದೇವನಾಗರಿ ಲಿಪಿಯಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿ ಆಗಿರಬೇಕು. ಒಕ್ಕೂಟದ ಅಧಿಕೃತ ಉದ್ದೇಶಗಳಿಗಾಗಿ ಬಳಸಬೇಕಾದ ಅಂಕಿಗಳ ರೂಪವು ಭಾರತೀಯ ಅಂಕಿಗಳ ಅಂತರರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ರೂಪವಾಗಿರುತ್ತದೆ.[೫೬]

(2) ಷರತ್ತು (1) ರಲ್ಲಿ ಏನೇ ಇದ್ದರೂ, ಈ ಸಂವಿಧಾನದ ಪ್ರಾರಂಭದಿಂದ ಹದಿನೈದು ವರ್ಷಗಳ ಅವಧಿಯವರೆಗೆ, ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ಭಾಷೆಯನ್ನು ಅಂತಹ ಪ್ರಾರಂಭದ ಮೊದಲು ತಕ್ಷಣವೇ ಬಳಸಲಾಗುತ್ತಿರುವ ಒಕ್ಕೂಟದ ಎಲ್ಲಾ ಅಧಿಕೃತ ಉದ್ದೇಶಗಳಿಗಾಗಿ ಬಳಸುವುದನ್ನು ಮುಂದುವರಿಸಬೇಕು. ಅಲ್ಲದೆ, ಅಧ್ಯಕ್ಷರು ಹೇಳಿದ ಅವಧಿಯಲ್ಲಿ, ಯಾವುದೇ ಅಧಿಕೃತ ಉದ್ದೇಶಗಳಿಗಾಗಿ, ಆಂಗ್ಲ ಭಾಷೆಯ ಜೊತೆಗೆ ಹಿಂದಿ ಭಾಷೆಯ ಬಳಕೆಯನ್ನು ಮತ್ತು ಭಾರತೀಯ ಅಂಕಿಗಳ ಅಂತರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ರೂಪದ ಜೊತೆಗೆ ದೇವನಾಗರಿ ರೂಪದ ಅಂಕಿಗಳ ಬಳಕೆಯನ್ನು ಒಕ್ಕೂಟ ಆದೇಶದ ಮೂಲಕ ಅಧಿಕೃತಗೊಳಿಸಬಹುದು.[೫೭]ಭಾರತೀಯ ಸಂವಿಧಾನದ 351 ನೇ ವಿಧಿ ಹೇಳುತ್ತದೆ:

ಹಿಂದಿ ಭಾಷೆಯ ಹರಡುವಿಕೆಯನ್ನು ಉತ್ತೇಜಿಸುವುದು, ಅದನ್ನು ಅಭಿವೃದ್ಧಿಪಡಿಸುವುದು, ಅದು ಭಾರತದ ಸಂಯೋಜಿತ ಸಂಸ್ಕೃತಿಯ ಎಲ್ಲಾ ಅಂಶಗಳಿಗೆ ಅಭಿವ್ಯಕ್ತಿಯ ಮಾಧ್ಯಮವಾಗಿ ಕಾರ್ಯನಿರ್ವಹಿಸುವುದು ಮತ್ತು ಮಧ್ಯಪ್ರವೇಶಿಸುವುದು, ಅದರ ಪುಷ್ಟೀಕರಣವನ್ನು ಭದ್ರಪಡಿಸುವುದು ಒಕ್ಕೂಟದ ಕರ್ತವ್ಯವಾಗಿದೆ. ಅದರ ಪ್ರತಿಭೆ, ರೂಪಗಳು, ಶೈಲಿ ಮತ್ತು ಅಭಿವ್ಯಕ್ತಿಗಳನ್ನು ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿ ಮತ್ತು ಎಂಟನೇ ಪರಿಚ್ಛೇದದಲ್ಲಿ ನಿರ್ದಿಷ್ಟಪಡಿಸಿದ ಭಾರತದ ಇತರ ಭಾಷೆಗಳಲ್ಲಿ ಮತ್ತು ಅದರ ಶಬ್ದಕೋಶಕ್ಕಾಗಿ, ಪ್ರಾಥಮಿಕವಾಗಿ ಸಂಸ್ಕೃತ ಮತ್ತು ಎರಡನೆಯದಾಗಿ ಇತರ ಭಾಷೆಗಳ ಮೇಲೆ ಚಿತ್ರಿಸುವ ಮೂಲಕಬಳಸಲಾಗಿದೆ.

1965 ರ ವೇಳೆಗೆ ಹಿಂದಿಯು ಕೇಂದ್ರ ಸರ್ಕಾರದ ಏಕೈಕ ಕಾರ್ಯ ಭಾಷೆಯಾಗಲಿದೆ ಎಂದು ಊಹಿಸಲಾಗಿತ್ತು ಆರ್ಟಿಕಲ್ 344 (2) ಮತ್ತು ಆರ್ಟಿಕಲ್ 351 ರ ನಿರ್ದೇಶನಗಳ ಪ್ರಕಾರ,[೫೮] ರಾಜ್ಯ ಸರ್ಕಾರಗಳು ತಮ್ಮ ಸ್ವಂತ ಆಯ್ಕೆಯ ಭಾಷೆಯಲ್ಲಿ ಕಾರ್ಯನಿರ್ವಹಿಸಲು ಮುಕ್ತವಾಗಿರುತ್ತವೆ. ಆದರೂ ಸ್ಥಳೀಯರಲ್ಲದ ಭಾಷಿಕರ ಮೇಲೆ ಹಿಂದಿ ಹೇರಿಕೆಗೆ ವ್ಯಾಪಕ ಪ್ರತಿರೋಧವು, ವಿಶೇಷವಾಗಿ ದಕ್ಷಿಣ ಭಾರತದಲ್ಲಿ ( ತಮಿಳುನಾಡಿನಲ್ಲಿ) 1963 ರ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಗಳ ಕಾಯಿದೆಯ ಅಂಗೀಕಾರಕ್ಕೆ ಕಾರಣವಾಯಿತು, ಇದು ಎಲ್ಲರಿಗೂ ಅನಿರ್ದಿಷ್ಟವಾಗಿ ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ಅನ್ನು ಮುಂದುವರೆಸಲು ಒದಗಿಸಿತು. ಅಧಿಕೃತ ಉದ್ದೇಶಗಳಿಗಾಗಿ, ಹಿಂದಿಯ ಹರಡುವಿಕೆಯನ್ನು ಉತ್ತೇಜಿಸಲು ಕೇಂದ್ರ ಸರ್ಕಾರವು ಸಾಂವಿಧಾನಿಕ ನಿರ್ದೇಶನವನ್ನು ಉಳಿಸಿಕೊಂಡಿದೆ ಮತ್ತು ಅದರ ನೀತಿಗಳನ್ನು ಬಲವಾಗಿ ಪ್ರಭಾವಿಸಿದೆ. [೫೯]

ಆರ್ಟಿಕಲ್ 344 (2b) ಹಿಂದಿ ಭಾಷೆಯ ಪ್ರಗತಿಪರ ಬಳಕೆಗಾಗಿ ಕ್ರಮಗಳನ್ನು ಶಿಫಾರಸು ಮಾಡಲು ಮತ್ತು ಕೇಂದ್ರ ಸರ್ಕಾರದಿಂದ ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ಭಾಷೆಯ ಬಳಕೆಯ ಮೇಲೆ ನಿರ್ಬಂಧಗಳನ್ನು ಹೇರಲು ಪ್ರತಿ ಹತ್ತು ವರ್ಷಗಳಿಗೊಮ್ಮೆ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷಾ ಆಯೋಗವನ್ನು ರಚಿಸಬೇಕು ಎಂದು ಷರತ್ತು ವಿಧಿಸುತ್ತದೆ. ಪ್ರಾಯೋಗಿಕವಾಗಿ, ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷಾ ಆಯೋಗಗಳು ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಉತ್ತೇಜಿಸಲು ನಿರಂತರವಾಗಿ ಪ್ರಯತ್ನಿಸುತ್ತಿವೆ, ಆದರೆ ಕೇಂದ್ರ ಸರ್ಕಾರದ ಅಧಿಕೃತ ಬಳಕೆಯಲ್ಲಿ ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ಮೇಲೆ ನಿರ್ಬಂಧಗಳನ್ನು ಹೇರುತ್ತಿಲ್ಲ.

ರಾಜ್ಯ ಮಟ್ಟದಲ್ಲಿ, ಹಿಂದಿಯು ಈ ಕೆಳಗಿನ ಭಾರತೀಯ ರಾಜ್ಯಗಳ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ: ಬಿಹಾರ, ಛತ್ತೀಸ್‌ಗಢ, ಹರಿಯಾಣ, ಹಿಮಾಚಲ ಪ್ರದೇಶ, ಜಾರ್ಖಂಡ್, ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶ, ರಾಜಸ್ಥಾನ, ಉತ್ತರ ಪ್ರದೇಶ ಮತ್ತು ಉತ್ತರಾಖಂಡ್.[೬೦] ಹಿಂದಿ ಗುಜರಾತಿ ಜೊತೆಗೆ ಗುಜರಾತ್‌ನ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ. [೬೧] ಇದು ಜನಸಂಖ್ಯೆಯ 10% ಕ್ಕಿಂತ ಹೆಚ್ಚು ಹಿಂದಿ ಮಾತನಾಡುವ ಬ್ಲಾಕ್‌ಗಳು ಮತ್ತು ಉಪ-ವಿಭಾಗಗಳಲ್ಲಿ ಪಶ್ಚಿಮ ಬಂಗಾಳದ ಹೆಚ್ಚುವರಿ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯಾಗಿ ಕಾರ್ಯನಿರ್ವಹಿಸುತ್ತದೆ.[೬೨] [೬೩] ಅಂತೆಯೇ, ಈ ಕೆಳಗಿನ ಕೇಂದ್ರಾಡಳಿತ ಪ್ರದೇಶಗಳಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿಗೆ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯ ಸ್ಥಾನಮಾನವನ್ನು ನೀಡಲಾಗಿದೆ: ದೆಹಲಿ, ಅಂಡಮಾನ್ ಮತ್ತು ನಿಕೋಬಾರ್ ದ್ವೀಪಗಳು ಮತ್ತು ದಾದ್ರಾ ಮತ್ತು ನಗರ ಹವೇಲಿ ಮತ್ತು ದಮನ್ ಮತ್ತು ದಿಯು .

ಸಂವಿಧಾನದಲ್ಲಿ ಯಾವುದೇ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಭಾಷೆಯ ನಿರ್ದಿಷ್ಟತೆ ಇಲ್ಲದಿದ್ದರೂ, ಹಿಂದಿ ಭಾರತದ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಭಾಷೆ ಎಂಬುದು ವ್ಯಾಪಕ ನಂಬಿಕೆಯಾಗಿದೆ. ಇದು ಆಗಾಗ್ಗೆ ಘರ್ಷಣೆ ಮತ್ತು ವಿವಾದಾತ್ಮಕ ಚರ್ಚೆಯ ಮೂಲವಾಗಿದೆ.[೬೪] [೬೫] [೬೬] 2010 ರಲ್ಲಿ, ಗುಜರಾತ್ ಹೈಕೋರ್ಟ್ ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಭಾರತದ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಭಾಷೆಯಲ್ಲ ಎಂದು ಸ್ಪಷ್ಟಪಡಿಸಿತು, ಏಕೆಂದರೆ ಸಂವಿಧಾನವು ಅದನ್ನು ಉಲ್ಲೇಖಿಸಿಲ್ಲ.[೬೭] [೬೮] 2021 ರಲ್ಲಿ, ಗಂಗಮ್ ಸುಧೀರ್ ಕುಮಾರ್ ರೆಡ್ಡಿ ಅವರನ್ನು ಒಳಗೊಂಡಿರುವ ನಾರ್ಕೋಟಿಕ್ ಡ್ರಗ್ಸ್ ಮತ್ತು ಸೈಕೋಟ್ರೋಪಿಕ್ ಸಬ್ಸ್ಟೆನ್ಸ್ (NDPS) ಆಕ್ಟ್ ಪ್ರಕರಣದಲ್ಲಿ, ಬಾಂಬೆ ಹೈಕೋರ್ಟ್ ರೆಡ್ಡಿ ಜಾಮೀನು ನಿರಾಕರಿಸುವ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಸ್ಥಳೀಯ ತೆಲುಗು ಭಾಷಿಕರು ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ಓದುವ ಶಾಸನಬದ್ಧ ಹಕ್ಕುಗಳ ವಿರುದ್ಧ ವಾದಿಸಿದ ನಂತರ, ಹಿಂದಿಯನ್ನು ರಾಷ್ಟ್ರ ಭಾಷೆ ಎಂದು ಪ್ರತಿಪಾದಿಸಿತು. ರೆಡ್ಡಿ ಅವರು ಬಾಂಬೆ ಹೈಕೋರ್ಟ್‌ನ ವೀಕ್ಷಣೆಯನ್ನು ಪ್ರಶ್ನಿಸಿ ಸುಪ್ರೀಂ ಕೋರ್ಟ್‌ಗೆ ವಿಶೇಷ ತರವಿಗಾಗಿ ಅರ್ಜಿಯನ್ನು ಸಲ್ಲಿಸಿದ್ದಾರೆ ಮತ್ತು ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಭಾಷೆಯಲ್ಲ ಎಂದು ಪ್ರಶಂಸಿಸಲು ವಿಫಲವಾಗಿದೆ ಎಂದು ವಾದಿಸಿದ್ದಾರೆ.[೬೯] [೭೦] [೭೧] 2021 ರಲ್ಲಿ, ಭಾರತೀಯ ಆಹಾರ ವಿತರಣಾ ಕಂಪನಿ ಝೊಮಾಟೊ ವಿವಾದಕ್ಕೆ ಸಿಲುಕಿತು, ಗ್ರಾಹಕ ಕಾಳಜಿಯ ಕಾರ್ಯನಿರ್ವಾಹಕರು ತಮಿಳುನಾಡಿನ ಅಪ್ಲಿಕೇಶನ್ ಬಳಕೆದಾರರಿಗೆ, "ನಿಮ್ಮ ಕುಲದ ಮಾಹಿತಿಗಾಗಿ ಹಿಂದಿ ನಮ್ಮ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ" ಎಂದು ಹೇಳಿದರು. ಉದ್ಯೋಗಿಯನ್ನು ವಜಾ ಮಾಡುವ ಮೂಲಕ ಝೊಮಾಟೊ ಪ್ರತಿಕ್ರಿಯಿಸಿತು, ನಂತರ ಆಕೆಯನ್ನು ವಾಗ್ದಂಡನೆಗೆ ಒಳಪಡಿಸಲಾಯಿತು ಮತ್ತು ಸ್ವಲ್ಪ ಸಮಯದ ನಂತರ ಮರುಸ್ಥಾಪಿಸಲಾಯಿತು.[೭೨] [೭೩]

2018 ರಲ್ಲಿ, ಹಿಂದಿ ಆವೃತ್ತಿ ಮತ್ತು ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ಆವೃತ್ತಿಯಲ್ಲಿ ವ್ಯತ್ಯಾಸವಿದ್ದಲ್ಲಿ ಶಾಸನದ ಜಾರಿಯಿಂದ ಹಿಂದಿ ಆವೃತ್ತಿಯು ಮೇಲುಗೈ ಸಾಧಿಸುತ್ತದೆ ಎಂದು ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶ ಹೈಕೋರ್ಟಿನ ತೀರ್ಪಿಗೆ ಸುಪ್ರೀಂ ಕೋರ್ಟ್ ತಡೆಯಾಜ್ಞೆ ನೀಡಿತು. ತೀರ್ಪಿನಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿಗಿಂತ ಇಂಗ್ಲಿಷ್‌ಗೆ ಪ್ರಾಮುಖ್ಯತೆ ನೀಡುವುದರಿಂದ ಹಿಂದಿಗಿಂತ ಇಂಗ್ಲಿಷ್‌ನ ಸಾಮಾಜಿಕ ಮಹತ್ವವನ್ನು ಒತ್ತಿಹೇಳುತ್ತದೆ. [೭೪]

ಫಿಜಿ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಏಷ್ಯಾದ ಹೊರಗೆ, ಅವಧಿ ಭಾಷೆ (ಪೂರ್ವ ಹಿಂದಿ ಉಪಭಾಷೆ) ಪ್ರಭಾವದೊಂದಿಗೆ ಫಿಜಿಯಲ್ಲಿ ಭೋಜ್‌ಪುರಿ, ಬಿಹಾರಿ ಭಾಷೆಗಳು, ಫಿಜಿಯನ್ ಮತ್ತು ಇಂಗ್ಲಿಷ್‌ನ್ನು ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ.[೭೫] [೭೬] ಫಿಜಿಯ 1997 ರ ಸಂವಿಧಾನದ ಪ್ರಕಾರ ಫಿಜಿಯಲ್ಲಿ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ, [೭೭] ಅಲ್ಲಿ ಅದನ್ನು "ಹಿಂದುಸ್ತಾನಿ" ಎಂದು ಉಲ್ಲೇಖಿಸಲಾಗಿದೆ; ಆದರೂ 2013 ರ ಫಿಜಿಯ ಸಂವಿಧಾನದಲ್ಲಿ ಇದನ್ನು ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯಾಗಿ " ಫಿಜಿ ಹಿಂದಿ " ಎಂದು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ.[೭೮] ಫಿಜಿಯಲ್ಲಿ 380,000 ಜನರು ಹಿಂದಿ ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ. [೭೫]

ನೇಪಾಳ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

2011 ನೇಪಾಳ ಜನಗಣತಿಯ ಪ್ರಕಾರ ನೇಪಾಳದಲ್ಲಿ ಸುಮಾರು 77,569 ಜನರು ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಮೊದಲ ಭಾಷೆಯಾಗಿ ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ ಮತ್ತು 12,25,950 ಜನರು ಎರಡನೇ ಭಾಷೆಯಾಗಿ ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ.[೭೯] ಹಿಂದಿ ಪ್ರತಿಪಾದಕ, ಭಾರತೀಯ ಮೂಲದ ಪರಮಾನಂದ ಝಾ ನೇಪಾಳದ ಉಪಾಧ್ಯಕ್ಷರಾಗಿ ಆಯ್ಕೆಯಾದರು. ಅವರು ಜುಲೈ 2008 ರಲ್ಲಿ ಅಧಿಕಾರ ಸ್ವೀಕರಿಸುವಾಗ ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ಪ್ರಮಾಣವಚನ ಮಂಡಿಸಿದರು. ಇದರಿಂದಾಗಿ 5 ದಿನಗಳ ಕಾಲ ಬೀದಿಗಳಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿಭಟನೆಗಳನ್ನು ಸೃಷ್ಟಿಸಿತು; ವಿದ್ಯಾರ್ಥಿಗಳು ಅವರ ಪ್ರತಿಕೃತಿಗಳನ್ನು ದಹಿಸಿದರು; 22 ಜಿಲ್ಲೆಗಳಲ್ಲಿ ಸಾರ್ವತ್ರಿಕ ಮುಷ್ಕರ ನಡೆಯಿತು. ನೇಪಾಳದ ಸರ್ವೋಚ್ಚ ನ್ಯಾಯಾಲಯವು 2009 ರಲ್ಲಿ ಅವರು ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ಮಾಡಿದ ಪ್ರಮಾಣವಚನ ಅಸಿಂಧು ಎಂದು ತೀರ್ಪು ನೀಡಿತು ಮತ್ತು ಅವರನ್ನು ಉಪಾಧ್ಯಕ್ಷತೆಯಿಂದ "ನಿಷ್ಕ್ರಿಯ" ಗೊಳಿಸಲಾಯಿತು. "ಕೋಪಗೊಂಡ" ಝಾ "ಈಗ ನೇಪಾಳಿಯಲ್ಲಿ ಪ್ರಮಾಣವಚನ ಸ್ವೀಕರಿಸಲು ನನ್ನನ್ನು ಒತ್ತಾಯಿಸಲಾಗುವುದಿಲ್ಲ. ನಾನು ಅದನ್ನು ಇಂಗ್ಲಿಷ್‌ನಲ್ಲಿ ತೆಗೆದುಕೊಳ್ಳಬಹುದು" ಎಂದು ಹೇಳಿದರು.[೮೦]

ದಕ್ಷಿಣ ಆಫ್ರಿಕಾ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ದಕ್ಷಿಣ ಆಫ್ರಿಕಾದಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿ ಸಂರಕ್ಷಿತ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ. ದಕ್ಷಿಣ ಆಫ್ರಿಕಾದ ಸಂವಿಧಾನದ ಪ್ರಕಾರ, ಪ್ಯಾನ್ ದಕ್ಷಿಣ ಆಫ್ರಿಕಾದ ಭಾಷಾ ಮಂಡಳಿಯು ಇತರ ಭಾಷೆಗಳ ಜೊತೆಗೆ ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಉತ್ತೇಜಿಸಿತು ಮತ್ತು ಗೌರವಿಸಿತು. 1985 ರಲ್ಲಿ ರಾಜೇಂದ್ ಮೇಸ್ತ್ರಿಯವರ ಡಾಕ್ಟರೇಟ್ ಪ್ರಬಂಧದ ಪ್ರಕಾರ, ಹಿಂದಿ ಮತ್ತು ಇತರ ಭಾರತೀಯ ಭಾಷೆಗಳು ದಕ್ಷಿಣ ಆಫ್ರಿಕಾದಲ್ಲಿ ಕಳೆದ 125 ವರ್ಷಗಳಿಂದ ಅಸ್ತಿತ್ವದಲ್ಲಿದ್ದರೂ, ದಕ್ಷಿಣ ಆಫ್ರಿಕಾದಲ್ಲಿ ಅವುಗಳ ಬಳಕೆ, ಅವುಗಳ ವಿಕಸನ ಮತ್ತು ಪ್ರಸ್ತುತ ಕುಸಿತದ ಬಗ್ಗೆ ಯಾವುದೇ ಶೈಕ್ಷಣಿಕ ಅಧ್ಯಯನಗಳಿಲ್ಲ.

ಸಂಯುಕ್ತ ಅರಬ್ ಎಮಿರೇಟ್ಸ್[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಅಬುಧಾಬಿ ಎಮಿರೇಟ್‌ನಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಮೂರನೇ ಅಧಿಕೃತ ನ್ಯಾಯಾಲಯ ಭಾಷೆಯಾಗಿ ಅಳವಡಿಸಿಕೊಳ್ಳಲಾಗಿದೆ.[೮೧] ಇದರ ಪರಿಣಾಮವಾಗಿ, ಯುಎಇ ಯಲ್ಲಿನ ಭಾರತೀಯ ಉದ್ಯೋಗಿಗಳು ತಮ್ಮ ದೂರುಗಳನ್ನು ತಮ್ಮ ಮಾತೃಭಾಷೆ ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ದೇಶದ ಕಾರ್ಮಿಕ ನ್ಯಾಯಾಲಯಗಳಿಗೆ ಸಲ್ಲಿಸಬಹುದು.[೮೨]

ಭೌಗೋಳಿಕ ವಿತರಣೆ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿ ಭಾಷೆಯ ಕುಟುಂಬದ L1 ಭಾಷಿಕರ ವಿತರಣೆ (ಭಾರತ ಸರ್ಕಾರವು ವ್ಯಾಖ್ಯಾನಿಸಿದಂತೆ; ರಾಜಸ್ಥಾನಿ, ಪಶ್ಚಿಮ ಪಹಾರಿ, ಪೂರ್ವ ಹಿಂದಿ, ಇತರವುಗಳನ್ನು ಒಳಗೊಂಡಿದೆ)

ಹಿಂದಿಯು ಉತ್ತರ ಭಾರತದ ಸಂಪರ್ಕ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ (ಇದು ಹಿಂದಿ ಬೆಲ್ಟ್ ಅನ್ನು ಒಳಗೊಂಡಿದೆ), ಜೊತೆಗೆ ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ಭಾರತ ಸರ್ಕಾರದ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ. [೮೩] ಈಶಾನ್ಯ ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಹಫ್ಲಾಂಗ್ ಹಿಂದಿ ಎಂದು ಕರೆಯಲ್ಪಡುವ ಪಿಡ್ಜಿನ್ ಅಸ್ಸಾಂನ ಹಫ್ಲಾಂಗ್‌ನಲ್ಲಿ ವಾಸಿಸುವ ಜನರಿಗೆ ಇತರ ಭಾಷೆಗಳನ್ನು ಸ್ಥಳೀಯವಾಗಿ ಮಾತನಾಡುವ ಸಂಪರ್ಕ ಭಾಷೆಯಾಗಿ ಅಭಿವೃದ್ಧಿಪಡಿಸಿದೆ.[೮೪] ಅರುಣಾಚಲ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ, ಸ್ಥಳೀಯವಾಗಿ 50 ಉಪಭಾಷೆಗಳನ್ನು ಮಾತನಾಡುವ ಸ್ಥಳೀಯರಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿ ಸಂಪರ್ಕ ಭಾಷೆಯಾಗಿ ಹೊರಹೊಮ್ಮಿತು.[೮೫]

ಉರ್ದು ಮಾತನಾಡುವ ಅನೇಕ ಪಾಕಿಸ್ತಾನಿಗಳಿಗೆ ಹಿಂದಿ ಅರ್ಥಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಲು ತುಂಬಾ ಸುಲಭ, ಇದು ಹಿಂದಿಯಂತೆ ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿ ಭಾಷೆಯ ಪ್ರಮಾಣಿತ ದಾಖಲೆಯಾಗಿದೆ; ಹೆಚ್ಚುವರಿಯಾಗಿ, ಭಾರತೀಯ ಮಾಧ್ಯಮಗಳನ್ನು ಪಾಕಿಸ್ತಾನದಲ್ಲಿ ವ್ಯಾಪಕವಾಗಿ ವೀಕ್ಷಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.[೮೬]

ಅಫ್ಘಾನಿಸ್ತಾನದಲ್ಲಿ, ವಿಶೇಷವಾಗಿ ಕಾಬೂಲ್‌ನಲ್ಲಿ ಗಣನೀಯ ಜನಸಂಖ್ಯೆಯು, ಈ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿನ ಬಾಲಿವುಡ್ ಚಲನಚಿತ್ರಗಳು, ಹಾಡುಗಳು ಮತ್ತು ನಟರ ಜನಪ್ರಿಯತೆ ಮತ್ತು ಪ್ರಭಾವದಿಂದಾಗಿ ಹಿಂದಿ-ಉರ್ದು ಭಾಷೆಯನ್ನು ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ ಮತ್ತು ಅರ್ಥಮಾಡಿಕೊಳ್ಳುತ್ತಾರೆ.[೮೭]

ನೇಪಾಳದ ಮಾದೇಶಿಗರು (ಉತ್ತರ-ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಬೇರುಗಳನ್ನು ಹೊಂದಿರುವ ಆದರೆ ನೂರಾರು ವರ್ಷಗಳಿಂದ ನೇಪಾಳಕ್ಕೆ ವಲಸೆ ಬಂದಿರುವ ಜನರು) ಹೆಚ್ಚಿನ ಜನಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿದ್ದು ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ. ಇದರ ಹೊರತಾಗಿ, ಭಾರತೀಯ ಡಯಾಸ್ಪೊರಾದಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿಯನ್ನು ದೊಡ್ಡ ಪ್ರಮಾಣದಲ್ಲಿ ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ, ಅದು ಭಾರತದ "ಹಿಂದಿ ಬೆಲ್ಟ್" ನಿಂದ ಬಂದಿದೆ ಅಥವಾ ಅದರ ಮೂಲವನ್ನು ಹೊಂದಿದೆ. ಗಣನೀಯವಾಗಿ ಉತ್ತರ ಭಾರತೀಯ ವಲಸೆಗಾರರು ಯುನೈಟೆಡ್ ಸ್ಟೇಟ್ಸ್ ಆಫ್ ಅಮೇರಿಕಾ, ಯುನೈಟೆಡ್ ಕಿಂಗ್ಡಮ್, ಯುನೈಟೆಡ್ ಅರಬ್ ಎಮಿರೇಟ್ಸ್, ಟ್ರಿನಿಡಾಡ್ ಮತ್ತು ಟೊಬಾಗೊ, ಗಯಾನಾ, ಸುರಿನಾಮ್, ದಕ್ಷಿಣ ಆಫ್ರಿಕಾ, ಫಿಜಿ ಮತ್ತು ಮಾರಿಷಸ್ ಮುಂತಾದ ದೇಶಗಳಲ್ಲಿ ದೊಡ್ಡ ಪ್ರಮಾಣದಲ್ಲಿ ವಾಸಿಸುತ್ತಿದ್ದಾರೆ, ಅಲ್ಲಿ ಇದನ್ನು ಸ್ಥಳೀಯವಾಗಿ ಮನೆಯಲ್ಲಿ ಮತ್ತು ಸ್ವಂತ ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿ ಮಾತನಾಡುವ ಸಮುದಾಯಗಳು ಅವರ ನಡುವೆ ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ. ಭಾರತದ ಹೊರಗೆ, ಹಿಂದಿ ಮಾತನಾಡುವವರ ಸಂಖ್ಯೆ ನೇಪಾಳದಲ್ಲಿ 8 ಮಿಲಿಯನ್; ಯುನೈಟೆಡ್ ಸ್ಟೇಟ್ಸ್ ಆಫ್ ಅಮೇರಿಕಾದಲ್ಲಿ 863,077;[೮೮] [೮೯] ಮಾರಿಷಸ್‌ನಲ್ಲಿ 450,170; ಫಿಜಿಯಲ್ಲಿ 380,000;[೯೦]ದಕ್ಷಿಣ ಆಫ್ರಿಕಾದಲ್ಲಿ 250,292; ಸುರಿನಾಮ್‌ನಲ್ಲಿ 150,000;[೯೧] ಉಗಾಂಡಾದಲ್ಲಿ 100,000; ಯುನೈಟೆಡ್ ಕಿಂಗ್‌ಡಂನಲ್ಲಿ 45,800;[೯೨] ನ್ಯೂಜಿಲೆಂಡ್‌ನಲ್ಲಿ 20,000; ಜರ್ಮನಿಯಲ್ಲಿ 20,000; ಟ್ರಿನಿಡಾಡ್ ಮತ್ತು ಟೊಬಾಗೋದಲ್ಲಿ 26,000;[೯೧] ಸಿಂಗಾಪುರದಲ್ಲಿ 3,000 ಜನರು ವಾಸಿಸುತ್ತಿದ್ದಾರೆ.

ಆಧುನಿಕ ಪ್ರಮಾಣಿತ ಉರ್ದು ಜೊತೆ ಹೋಲಿಕೆ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಭಾಷಿಕವಾಗಿ, ಒಂದೇ ಭಾಷೆಯ ಎರಡು ದಾಖಲೆಗಳು ಮತ್ತು ಪರಸ್ಪರ ಅರ್ಥಗರ್ಭಿತವಾದವು ಹಿಂದಿ ಮತ್ತು ಉರ್ದು.[೯೩] ಹಿಂದಿ ಮತ್ತು ಉರ್ದು ಎರಡೂ ಸ್ಥಳೀಯ ಪ್ರಾಕೃತ ಮತ್ತು ಸಂಸ್ಕೃತ ಮೂಲದ ಪದಗಳ ಮೂಲ ಶಬ್ದಕೋಶವನ್ನು ಹಂಚಿಕೊಳ್ಳುತ್ತವೆ.[೯೪] [೯೫] [೯೬] ಆದರೂ ಹಿಂದಿಯನ್ನು ದೇವನಾಗರಿ ಲಿಪಿಯಲ್ಲಿ ಬರೆಯಲಾಗಿದೆ ಮತ್ತು ಉರ್ದುಗಿಂತ ಹೆಚ್ಚು ಸಂಸ್ಕೃತ ಮೂಲದ ಪದಗಳನ್ನು ಒಳಗೊಂಡಿದೆ, ಆದರೆ ಉರ್ದುವನ್ನು ಪರ್ಸೋ-ಅರೇಬಿಕ್ ಲಿಪಿಯಲ್ಲಿ ಬರೆಯಲಾಗಿದೆ ಮತ್ತು ಹಿಂದಿಗೆ ಹೋಲಿಸಿದರೆ ಹೆಚ್ಚು ಅರೇಬಿಕ್ ಮತ್ತು ಪರ್ಷಿಯನ್ ಎರವಲು ಪದಗಳನ್ನು ಬಳಸುತ್ತದೆ.[೯೭] ಈ ಕಾರಣದಿಂದಾಗಿ, ಎರಡು ಭಾಷೆಗಳು ಒಂದೇ ರೀತಿಯ ವ್ಯಾಕರಣವನ್ನು ಹಂಚಿಕೊಳ್ಳುತ್ತವೆ,[೯೮] [೧೮] [೯೫] ಭಾಷಾಶಾಸ್ತ್ರಜ್ಞರ ಅವುಗಳು ಒಂದೇ ಭಾಷೆಯ ಎರಡು ಪ್ರಮಾಣೀಕೃತ ರೂಪಗಳೆಂಬ ಒಮ್ಮತವಿದೆ, ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿ ಅಥವಾ ಹಿಂದಿ-ಉರ್ದು ಎಂದು ಪರಿಗಣಿಸುತ್ತದೆ.[೯೩] [೯೮] [೧೮] [೯೯] ಹಿಂದಿ ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಸಾಮಾನ್ಯವಾಗಿ ಬಳಸುವ ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ. ಉರ್ದು ಪಾಕಿಸ್ತಾನದ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಭಾಷೆ ಮತ್ತು ಸಂಪರ್ಕ ಭಾಷೆಯಾಗಿದೆ ಮತ್ತು ಇದು ಭಾರತದ 22 ಅಧಿಕೃತ ಭಾಷೆಗಳಲ್ಲಿ ಒಂದಾಗಿದೆ, ಇದು ಉತ್ತರ ಪ್ರದೇಶ, ಜಮ್ಮು ಮತ್ತು ಕಾಶ್ಮೀರ, ದೆಹಲಿ, ತೆಲಂಗಾಣ,[೧೦೦] ಆಂಧ್ರ ಪ್ರದೇಶ [೧೦೧] ಮತ್ತು ಬಿಹಾರದಲ್ಲಿ ಅಧಿಕೃತ ಸ್ಥಾನಮಾನವನ್ನು ಹೊಂದಿದೆ.[೧೦೨]

ಲಿಪಿ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಅಬುಗಿಡಾದಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿಯನ್ನು ದೇವನಾಗರಿ ಲಿಪಿಯಲ್ಲಿ ಬರೆಯಲಾಗಿದೆ. ದೇವನಾಗರಿ 11 ಸ್ವರಗಳು ಮತ್ತು 33 ವ್ಯಂಜನಗಳನ್ನು ಒಳಗೊಂಡಿದೆ ಮತ್ತು ಎಡದಿಂದ ಬಲಕ್ಕೆ ಬರೆಯಲಾಗಿದೆ. ಸಂಸ್ಕೃತದಂತೆ, ದೇವನಾಗರಿ ಹಿಂದಿಗೆ ಸಂಪೂರ್ಣವಾಗಿ ಧ್ವನಿಮಾತ್ಮಕವಲ್ಲ, ವಿಶೇಷವಾಗಿ ಮಾತನಾಡುವ ಪ್ರಮಾಣಿತ ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ಸ್ಕ್ವಾ ಅಳಿಸುವಿಕೆಯನ್ನು ಗುರುತಿಸಲು ವಿಫಲವಾಗಿದೆ.[೧೦೩]

ರೋಮನೀಕರಣ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಭಾರತ ಸರ್ಕಾರವು ಲ್ಯಾಟಿನ್ ಲಿಪಿಯಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಬರೆಯುವ ಅಧಿಕೃತ ವ್ಯವಸ್ಥೆಯಾಗಿ ಹಂಟೇರಿಯನ್ ಲಿಪ್ಯಂತರವನ್ನು ಬಳಸುತ್ತದೆ. IAST, ITRANS ಮತ್ತು ISO 15919 ನಂತಹ ಹಲವಾರು ಇತರ ವ್ಯವಸ್ಥೆಗಳು ಸಹ ಅಸ್ತಿತ್ವದಲ್ಲಿವೆ.

ರೋಮನೀಕರಿಸಿದ ಹಿಂದಿ, ಇದನ್ನು ಹಿಂಗ್ಲಿಷ್ ಎಂದೂ ಕರೆಯುತ್ತಾರೆ, ಇದು ಹಿಂದಿ ಆನ್‌ಲೈನ್‌ನ ಪ್ರಬಲ ರೂಪವಾಗಿದೆ. ಯೂಟ್ಯೂಬ್ ಕಾಮೆಂಟ್‌ಗಳ ವಿಶ್ಲೇಷಣೆಯಲ್ಲಿ, ಪಾಲಕೊಡೆಟಿ ಎಟ್ ಅಲ್ 52% ಕಾಮೆಂಟ್‌ಗಳು ರೋಮನೈಸ್ಡ್ ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ, 46% ಇಂಗ್ಲಿಷ್‌ನಲ್ಲಿ ಮತ್ತು 1% ದೇವನಾಗರಿ ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿವೆ ಎಂದು ಗುರುತಿಸಿದ್ದಾರೆ. [೧೦೪]

ಧ್ವನಿಶಾಸ್ತ್ರ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಶಬ್ದಕೋಶ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಸಾಂಪ್ರದಾಯಿಕವಾಗಿ, ಹಿಂದಿ ಪದಗಳನ್ನು ಅವುಗಳ ವ್ಯುತ್ಪತ್ತಿಯ ಪ್ರಕಾರ ಐದು ಪ್ರಮುಖ ವರ್ಗಗಳಾಗಿ ವಿಂಗಡಿಸಲಾಗಿದೆ:

  • ತತ್ಸಂ ( तत्सम ಅನುವಾದ. "same as that" ) ಪದಗಳು: ಇವುಗಳನ್ನು ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ಸಂಸ್ಕೃತದಂತೆಯೇ ಉಚ್ಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ (ಅಂತಿಮ ಪ್ರಕರಣದ ವಿಭಕ್ತಿಗಳ ಅನುಪಸ್ಥಿತಿಯನ್ನು ಹೊರತುಪಡಿಸಿ). [೧೦೫] ಅವು ಮಾರ್ಪಾಡುಗಳಿಲ್ಲದೆ ಉಳಿದುಕೊಂಡಿರುವ ಪ್ರಾಕೃತದ ಮೂಲಕ ಸಂಸ್ಕೃತದಿಂದ ಆನುವಂಶಿಕವಾಗಿ ಪಡೆದ ಪದಗಳನ್ನು ಒಳಗೊಂಡಿವೆ (ಉದಾ ಹಿಂದಿ नाम ನಾಮ / ಸಂಸ್ಕೃತ नाम ನಾಮ, "ಹೆಸರು"; ಹಿಂದಿ कर्म ಕರ್ಮ / ಸಂಸ್ಕೃತ कर्म ಕರ್ಮ, "ಕರ್ಮ, ಕ್ರಿಯೆ; ಕರ್ಮ"), [೧೦೬] ಹಾಗೆಯೇ ಆಧುನಿಕ ಕಾಲದಲ್ಲಿ ಸಂಸ್ಕೃತದಿಂದ ನೇರವಾಗಿ ಎರವಲು ಪಡೆದ ರೂಪಗಳು (ಉದಾ प्रार्थना ಪ್ರಾರ್ಥನಾ, "ಪ್ರಾರ್ಥನೆ"). [೧೦೭] ಆದರೂ ಉಚ್ಚಾರಣೆಯು ಹಿಂದಿ ರೂಢಿಗಳಿಗೆ ಅನುಗುಣವಾಗಿರುತ್ತದೆ ಮತ್ತು ಶಾಸ್ತ್ರೀಯ ಸಂಸ್ಕೃತದಿಂದ ಭಿನ್ನವಾಗಿರಬಹುದು. ನಾಮಪದಗಳಲ್ಲಿ, ತತ್ಸಂ ಪದವು ಸಂಸ್ಕೃತವಲ್ಲದ ಪದ-ಕಾಂಡವಾಗಿರಬಹುದು ಅಥವಾ ಸಂಸ್ಕೃತದ ನಾಮಮಾತ್ರದ ಅವನತಿಯಲ್ಲಿ ನಾಮಕರಣದ ಏಕವಚನ ರೂಪವಾಗಿದೆ.
  • ಅರ್ಧತತ್ಸಂ ( अर्धतत्सम ಅನುವಾದ. "semi-tatsama" ) ಪದಗಳು: ಅಂತಹ ಪದಗಳು ಸಾಮಾನ್ಯವಾಗಿ ಸಂಸ್ಕೃತದಿಂದ ಹಿಂದಿನ ಎರವಲು ಪದಗಳಾಗಿವೆ, ಅವುಗಳು ಎರವಲು ಪಡೆದ ನಂತರ ಧ್ವನಿ ಬದಲಾವಣೆಗಳಿಗೆ ಒಳಗಾಗಿವೆ. (ಉದಾ ಹಿಂದಿ सूरज सूर्य ಸಂಸ್ಕೃತದಿಂದ ಸೂರ್ಯ ಸೂರ್ಯ )
  • ತದ್ಭವ ( तद्भव ಅನುವಾದ. "born of that" ) ಪದಗಳು: ಇವುಗಳು ಧ್ವನಿಶಾಸ್ತ್ರದ ನಿಯಮಗಳಿಗೆ ಒಳಪಟ್ಟ ನಂತರ ಸಂಸ್ಕೃತದಿಂದ ಪಡೆದ ಸ್ಥಳೀಯ ಹಿಂದಿ ಪದಗಳಾಗಿವೆ (ಉದಾ. ಸಂಸ್ಕೃತ कर्म ಕರ್ಮ, "ಕರ್ಮ" ಶೌರಸೇನಿ ಪ್ರಾಕೃತ कम्म ಆಗುತ್ತದೆ ಕಮ್ಮ, ಮತ್ತು ಅಂತಿಮವಾಗಿ ಹಿಂದಿ काम kām, "ಕೆಲಸ") ಮತ್ತು ಸಂಸ್ಕೃತದಿಂದ ವಿಭಿನ್ನವಾಗಿ ಉಚ್ಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. [೧೦೫]
  • ದೇಶಜ್ ( देशज</link> ಅನುವಾದ. "of the country" ) ಪದಗಳು: ಇವು ಎರವಲುಗಳಲ್ಲದ ಪದಗಳಾಗಿವೆ. ಆದರೆ ದೃಢೀಕರಿಸಿದ ಇಂಡೋ-ಆರ್ಯನ್ ಪದಗಳಿಂದಲೂ ಪಡೆಯಲಾಗಿಲ್ಲ. ಈ ವರ್ಗಕ್ಕೆ ಸೇರಿದ ಒನೊಮಾಟೊಪೊಯೆಟಿಕ್ ಪದಗಳು ಅಥವಾ ಸ್ಥಳೀಯ ಇಂಡೋ-ಆರ್ಯನ್ ಅಲ್ಲದ ಭಾಷೆಗಳಿಂದ ಎರವಲು ಪಡೆದ ಪದಗಳಾಗಿವೆ.
  • ವಿದೇಶೀ ( विदेशी ಅನುವಾದ. "foreign" ) ಪದಗಳು: ಇವುಗಳು ಸ್ಥಳೀಯವಲ್ಲದ ಭಾಷೆಗಳ ಎಲ್ಲಾ ಸಾಲ ಪದಗಳನ್ನು ಒಳಗೊಂಡಿವೆ. ಪರ್ಷಿಯನ್, ಅರೇಬಿಕ್, ಇಂಗ್ಲೀಷ್ ಮತ್ತು ಪೋರ್ಚುಗೀಸ್ ಈ ವರ್ಗದಲ್ಲಿ ಹೆಚ್ಚು ಆಗಾಗ್ಗೆ ಮೂಲ ಭಾಷೆಗಳು . ಉದಾಹರಣೆಗಳು क़िला ಪರ್ಷಿಯನ್ ನಿಂದ ಕಿಲಾ "ಕೋಟೆ", कमेटी ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ಸಮಿತಿ ಮತ್ತು साबुन ಕಾಮೆಟಿ ಅರೇಬಿಕ್ ನಿಂದ ಸಾಬುನ್ "ಸೋಪ್".

ಹಿಂದಿಯು ಎರವಲು ಅನುವಾದವನ್ನು(ಕ್ಯಾಲ್ಕ್ವಿಯಿಂಗ್) ಮತ್ತು ಸಾಂದರ್ಭಿಕವಾಗಿ ಇಂಗ್ಲಿಷ್‌ನ ಫೋನೋ-ಶಬ್ದಾರ್ಥ ಹೊಂದಾಣಿಕೆಯನ್ನು ವ್ಯಾಪಕವಾಗಿ ಬಳಸುತ್ತದೆ.[೧೦೮]

ಪ್ರಾಕೃತ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಹಿಂದಿ ಸ್ವಾಭಾವಿಕವಾಗಿ ತನ್ನ ಶಬ್ದಕೋಶದ ಹೆಚ್ಚಿನ ಭಾಗವನ್ನು ಶೌರಸೇನಿ ಪ್ರಾಕೃತದಿಂದ ತದ್ಭವ ಪದಗಳ ರೂಪದಲ್ಲಿ ಪಡೆದುಕೊಂಡಿದೆ. ಈ ಪ್ರಕ್ರಿಯೆಯು ಸಾಮಾನ್ಯವಾಗಿ ಪ್ರಾಕೃತದಲ್ಲಿ ವ್ಯಂಜನ ಸಮೂಹಗಳ ಹಿಂದಿನ ಸ್ವರಗಳ ಪರಿಹಾರದ ಉದ್ದವನ್ನು ಒಳಗೊಂಡಿರುತ್ತದೆ, ಉದಾ. ಸಂಸ್ಕೃತ ತೀಕ್ಷ್ಣ> ಪ್ರಾಕೃತ ತಿಖಾ > ಹಿಂದಿ ತಿಖಾ .

ಸಂಸ್ಕೃತ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಆಧುನಿಕ ಗುಣಮಟ್ಟಕ್ಕಾಗಿ ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ಹೆಚ್ಚಿನ ಎರವಲು ಶಬ್ದವನ್ನು ಸಂಸ್ಕೃತದಿಂದ ತತ್ಸಂನಿಂದ ಎರವಲುಗಳಾಗಿ ವಿಶೇಷವಾಗಿ ತಾಂತ್ರಿಕ ಮತ್ತು ಶೈಕ್ಷಣಿಕ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲಿ ಪಡೆಯಲಾಗಿದೆ. ಪರ್ಷಿಯನ್, ಅರೇಬಿಕ್ ಮತ್ತು ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ಶಬ್ದಕೋಶದ ಬಹುಪಾಲು ತತ್ಸಂ ಪದಗಳನ್ನು ಪರ್ಷಿಯನ್, ಅರೇಬಿಕ್ ಮತ್ತು ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ಶಬ್ದಕೋಶವನ್ನು ಸಂಯೋಜಿಸುವ ನವಶಾಸ್ತ್ರಗಳಿಂದ ಬದಲಿಸಿದ ಔಪಚಾರಿಕ ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಶುದ್ಧ ಹಿಂದಿ (ಶುದ್ಧ ಹಿಂದಿ) ಎಂದು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ ಮತ್ತು ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಇತರ ಆಡುಮಾತಿನ ರೂಪಗಳಿಗಿಂತ ಹೆಚ್ಚು ಪ್ರತಿಷ್ಠಿತ ಉಪಭಾಷೆಯಾಗಿ ನೋಡಲಾಗಿದೆ.

ತತ್ಸಂ ಪದಗಳ ಅತಿಯಾದ ಬಳಕೆ ಕೆಲವೊಮ್ಮೆ ಸ್ಥಳೀಯ ಭಾಷಿಕರಿಗೆ ಸಮಸ್ಯೆಗಳನ್ನು ಉಂಟುಮಾಡುತ್ತದೆ. ಅವರು ಸ್ಥಳೀಯ ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ಅಸ್ತಿತ್ವದಲ್ಲಿಲ್ಲದ ಸಂಸ್ಕೃತ ವ್ಯಂಜನ ಸಮೂಹಗಳನ್ನು ಹೊಂದುತ್ತಾರೆ, ಇದು ಉಚ್ಚಾರಣೆಯಲ್ಲಿ ತೊಂದರೆಗಳನ್ನು ಉಂಟುಮಾಡುತ್ತದೆ.[೧೦೯]

ಸಂಸ್ಕೃತೀಕರಣದ ಪ್ರಕ್ರಿಯೆಯ ಒಂದು ಭಾಗವಾಗಿ, ವಿದೇಶಿ ಶಬ್ದಕೋಶಕ್ಕೆ ಬದಲಿಯಾಗಿ ಬಳಸಲು ಸಂಸ್ಕೃತ ಘಟಕಗಳನ್ನು ಬಳಸಿಕೊಂಡು ಹೊಸ ಪದಗಳನ್ನು ರಚಿಸಲಾಗಿದೆ. ಸಾಮಾನ್ಯವಾಗಿ ಈ ನವಶಾಸ್ತ್ರಗಳು ಈಗಾಗಲೇ ಮಾತನಾಡುವ ಹಿಂದಿಗೆ ಅಳವಡಿಸಿಕೊಂಡಿರುವ ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ಪದಗಳ ದ್ವಿವರ್ಣಗಳಾಗಿವೆ . ದುರ್ಭಾಷ್ "ದೂರವಾಣಿ", ಅಕ್ಷರಶಃ "ದೂರ-ಮಾತು" ಮತ್ತು ದೂರದರ್ಶನ "ದೂರದರ್ಶನ", ಅಕ್ಷರಶಃ "ದೂರ-ದೃಷ್ಟಿ" ಯಂತಹ ಕೆಲವು ಪದಗಳು ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ಎರವಲುಗಳ (ಟೆಲಿ)ಫೋನ್ ಮತ್ತು ಟಿವಿಗಳ ಸ್ಥಳದಲ್ಲಿ ಔಪಚಾರಿಕ ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ಕೆಲವು ಚಲಾವಣೆಗಳನ್ನು ಗಳಿಸಿವೆ. [೧೧೦]

ಪರ್ಷಿಯನ್[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಹಿಂದಿಯು ಗಮನಾರ್ಹವಾದ ಪರ್ಷಿಯನ್ ಪ್ರಭಾವವನ್ನು ಹೊಂದಿದೆ, ಇದನ್ನು ಮಾತನಾಡುವ ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿಯಿಂದ ಪ್ರಮಾಣೀಕರಿಸಲಾಗಿದೆ. [೧೧೧][೧೧೨] 12 ನೇ ಶತಮಾನದ ಮಧ್ಯಭಾಗದಿಂದ ಆರಂಭವಾದ ಆರಂಭಿಕ ಸಾಲಗಳು ಇಸ್ಲಾಂಗೆ ನಿರ್ದಿಷ್ಟವಾಗಿದ್ದವು (ಉದಾ;ಮುಹಮ್ಮದ್, ಇಸ್ಲಾಂ ) ಮತ್ತು ಆದ್ದರಿಂದ ಪರ್ಷಿಯನ್ ಅರೇಬಿಕ್‍ಗೆ ಕೇವಲ ಮಧ್ಯವರ್ತಿಯಾಗಿತ್ತು. ನಂತರ, ದೆಹಲಿ ಸುಲ್ತಾನೇಟ್ ಮತ್ತು ಮೊಘಲ್ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯದ ಅಡಿಯಲ್ಲಿ, ಪರ್ಷಿಯನ್ ಹಿಂದಿ ಹೃದಯಭಾಗದಲ್ಲಿ ಪ್ರಾಥಮಿಕ ಆಡಳಿತ ಭಾಷೆಯಾಯಿತು. ಪರ್ಷಿಯನ್ ಎರವಲುಗಳು 17 ನೇ ಶತಮಾನದಲ್ಲಿ ಉಚ್ಛ್ರಾಯ ಸ್ಥಿತಿಯನ್ನು ತಲುಪಿದವು, ಇದು ಜೀವನದ ಎಲ್ಲಾ ಅಂಶಗಳನ್ನು ವ್ಯಾಪಿಸಿದೆ. ಇಝಾಫತ್ ಎಂಬ ವ್ಯಾಕರಣ ರಚನೆಗಳನ್ನು ಸಹ ಹಿಂದಿಗೆ ಸಂಯೋಜಿಸಲಾಯಿತು. [೧೧೩]

ಪರ್ಷಿಯನ್ ಭಾಷೆಯ ಸ್ಥಿತಿ ಮತ್ತು ಅದರ ಪ್ರಭಾವವು ಹಿಂದಿ ಗಾದೆಗಳಲ್ಲಿಯೂ ಗೋಚರಿಸುತ್ತದೆ:   ವಿಭಜನೆಯ ನಂತರ ಭಾರತ ಸರ್ಕಾರವು ಸಂಸ್ಕೃತೀಕರಣದ ನೀತಿಯನ್ನ ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ಪರ್ಷಿಯನ್ ಅಂಶದ ಅಂಚಿನಲ್ಲಿದೆು ಪ್ರತಿಪಾದಿಸಿತು. ಆದರೂ ಅನೇಕ ಪರ್ಷಿಯನ್ ಪದಗಳು (ಉದಾ ಮುಸ್ಕಿಲ್ "ಕಷ್ಟ", ಬಾಸ್ "ಸಾಕಷ್ಟು", ಹವಾ "ಗಾಳಿ", x(a)yāl "ಚಿಂತನೆ", ಕಿತಾಬ್ "ಪುಸ್ತಕ", ಖುದ್ "ಸ್ವಯಂ") ಆಧುನಿಕ ಗುಣಮಟ್ಟದ ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ಭದ್ರವಾಗಿ ಉಳಿದಿವೆ ಮತ್ತು ದೇವನಾಗರಿ ಲಿಪಿಯಲ್ಲಿ ಬರೆಯಲಾದ ಉರ್ದು ಕಾವ್ಯಗಳಲ್ಲಿ ಇನ್ನೂ ಹೆಚ್ಚಿನ ಮೊತ್ತವನ್ನು ಬಳಸಲಾಗುತ್ತದೆ.

ಅರೇಬಿಕ್[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಆಗಾಗ್ಗೆ ಪರ್ಷಿಯನ್ ಮೂಲಕ ಕೆಲವೊಮ್ಮೆ ನೇರವಾಗಿ ಅರೇಬಿಕ್ ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ಪ್ರಭಾವವನ್ನು ಬೀರಿದೆ.[೧೧೪]

ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ಬಳಸಲಾದ ಎರವಲು ಅರೇಬಿಕ್ ಪದಗಳ ಮಾದರಿ ಪಟ್ಟಿ [೧೧೫]
ಅರೇಬಿಕ್ ಪದ ಹಿಂದಿ ಪದ
(ದೇವನಾಗರಿ)
ಕನ್ನಡ ಅರ್ಥ
وقت waqt वक़्त vaqt ಸಮಯ
قميص qamīṣ क़मीस qamīz ಅಂಗಿ
كتاب kitāb किताब kitāb ಪುಸ್ತಕ
نصيب naṣīb नसीब nasīb ವಿಧಿ
كرسي kursiyy कुर्सी kursī ಕುರ್ಚಿ
حساب ḥisāb हिसाब hisāb ಲೆಕ್ಕಾಚಾರ
قانون qānūn क़ानून qānūn ಕಾನೂನು
خبر ḵabar ख़बर xabar ಸುದ್ದಿ
دنيا dunyā दुनिया duniyā ಜಗತ್ತು

ಮಾಧ್ಯಮ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಸಾಹಿತ್ಯ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಹಿಂದಿ ಸಾಹಿತ್ಯವನ್ನು ವಿಶಾಲವಾಗಿ ನಾಲ್ಕು ಪ್ರಮುಖ ರೂಪಗಳು ಅಥವಾ ಶೈಲಿಗಳಾಗಿ ವಿಂಗಡಿಸಲಾಗಿದೆ, ಭಕ್ತಿ (ಭಕ್ತಿ - ಕಬೀರ್, ರಸ್ಖಾನ್); ಶ್ರೀಂಗರ್ (ಸೌಂದರ್ಯ - ಕೇಶವ್, ಬಿಹಾರಿ); ವಿಗತ (ಮಹಾಕಾವ್ಯ); ಮತ್ತು ಆಧುನಿಕ್ (ಆಧುನಿಕ).

ಮಧ್ಯಕಾಲೀನ ಹಿಂದಿ ಸಾಹಿತ್ಯವು ಭಕ್ತಿ ಚಳುವಳಿಯ ಪ್ರಭಾವ ಮತ್ತು ದೀರ್ಘ, ಮಹಾಕಾವ್ಯಗಳ ಸಂಯೋಜನೆಯಿಂದ ಗುರುತಿಸಲ್ಪಟ್ಟಿದೆ. ಇದನ್ನು ಪ್ರಾಥಮಿಕವಾಗಿ ಹಿಂದಿಯ ಇತರ ಪ್ರಭೇದಗಳಲ್ಲಿ ನಿರ್ದಿಷ್ಟವಾಗಿ ಅವಧಿ ಮತ್ತು ಬ್ರಜ್ ಭಾಷಾ ಬರೆಯಲಾಗಿದೆ, ಆದರೆ ಆಧುನಿಕ ಹಿಂದಿಗೆ ಆಧಾರವಾಗಿರುವ ಡೆಲ್ಹವಿಯಲ್ಲಿಯೂ ಸಹ ಗುಣಮಟ್ಟದಲ್ಲಿ ಬರೆಯಲಾಗಿದೆ. ಬ್ರಿಟಿಷರ ಕಾಲದಲ್ಲಿ ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿ ಪ್ರತಿಷ್ಠಿತ ಉಪಭಾಷೆಯಾಯಿತು.

1888 ರಲ್ಲಿ ದೇವಕಿ ನಂದನ್ ಖತ್ರಿ ಬರೆದ <i id="mwA6I">ಚಂದ್ರಕಾಂತ</i>, ಆಧುನಿಕ ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ಗದ್ಯದ ಮೊದಲ ಅಧಿಕೃತ ಕೃತಿ ಎಂದು ಪರಿಗಣಿಸಲಾಗಿದೆ.[೧೧೬] ಹಿಂದಿ ಗದ್ಯ ಸಾಹಿತ್ಯದಲ್ಲಿ ವಾಸ್ತವಿಕತೆಯನ್ನು ತಂದ ವ್ಯಕ್ತಿ ಮುನ್ಷಿ ಪ್ರೇಮಚಂದ್, ಹಿಂದಿ ಕಾದಂಬರಿ ಮತ್ತು ಪ್ರಗತಿಪರ ಚಳುವಳಿಯ ಜಗತ್ತಿನಲ್ಲಿ ಅತ್ಯಂತ ಗೌರವಾನ್ವಿತ ವ್ಯಕ್ತಿ ಎಂದು ಪರಿಗಣಿಸಲಾಗಿದೆ. ಸಾಹಿತ್ಯ, ಅಥವಾ ಸಾಹಿತ್ಯಿಕ, ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಸ್ವಾಮಿ ದಯಾನಂದ ಸರಸ್ವತಿ, ಭರತೇಂದು ಹರಿಶ್ಚಂದ್ರ ಮತ್ತು ಇತರರ ಬರಹಗಳಿಂದ ಜನಪ್ರಿಯಗೊಳಿಸಲಾಯಿತು. ಹೆಚ್ಚುತ್ತಿರುವ ದಿನಪತ್ರಿಕೆಗಳು ಮತ್ತು ನಿಯತಕಾಲಿಕೆಗಳು ಹಿಂದೂಸ್ತಾನಿಯನ್ನು ವಿದ್ಯಾವಂತ ಜನರಲ್ಲಿ ಜನಪ್ರಿಯಗೊಳಿಸಿದವು.

ಹಿಂದಿ ಸಾಹಿತ್ಯದಲ್ಲಿ ದ್ವಿವೇದಿ ಯುಗ್ ("ದ್ವಿವೇದಿಯ ಯುಗ") 1900 ರಿಂದ 1918 ರವರೆಗೆ ನಡೆಯಿತು. ಕಾವ್ಯದಲ್ಲಿ ಆಧುನಿಕ ಗುಣಮಟ್ಟದ ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಸ್ಥಾಪಿಸುವಲ್ಲಿ ಮತ್ತು ಹಿಂದಿ ಕಾವ್ಯದ ಸ್ವೀಕಾರಾರ್ಹ ವಿಷಯಗಳನ್ನು ಸಾಂಪ್ರದಾಯಿಕವಾದ ಧರ್ಮ ಮತ್ತು ಪ್ರಣಯ ಪ್ರೇಮದಿಂದ ವಿಸ್ತರಿಸುವಲ್ಲಿ ಪ್ರಮುಖ ಪಾತ್ರ ವಹಿಸಿದ ಮಹಾವೀರ ಪ್ರಸಾದ್ ದ್ವಿವೇದಿಯವರ ಹೆಸರನ್ನು ಇಡಲಾಗಿದೆ.

20 ನೇ ಶತಮಾನದಲ್ಲಿ, ಹಿಂದಿ ಸಾಹಿತ್ಯವು ಒಂದು ಭಾವುಕ ಉನ್ನತಿಯನ್ನು ಕಂಡಿತು. ಇದನ್ನು ಚಾಯವಾದ್ ( ಶೇಡೊ-ಇಸಂ ) ಎಂದು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ ಮತ್ತು ಈ ಶಾಲೆಗೆ ಸೇರಿದ ಸಾಹಿತ್ಯಿಕ ವ್ಯಕ್ತಿಗಳನ್ನು ಛಾಯಾವಾದಿ ಎಂದು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಜೈಶಂಕರ್ ಪ್ರಸಾದ್, ಸೂರ್ಯಕಾಂತ್ ತ್ರಿಪಾಠಿ 'ನಿರಾಲಾ', ಮಹಾದೇವಿ ವರ್ಮಾ ಮತ್ತು ಸುಮಿತ್ರಾನಂದನ್ ಪಂತ್, ನಾಲ್ಕು ಪ್ರಮುಖ ಛಾಯಾವಾದಿ ಕವಿಗಳು.

ಉತ್ತರ ಆಧುನಿಕ್ ಹಿಂದಿ ಸಾಹಿತ್ಯದ ಆಧುನಿಕತೆಯ ನಂತರದ ಅವಧಿಯಾಗಿದೆ, ಇದು ಪಾಶ್ಚಿಮಾತ್ಯ ಮತ್ತು ಚಾಯಾವಾದಿ ಚಳುವಳಿಯ ಅತಿಯಾದ ಅಲಂಕರಣವನ್ನು ನಕಲು ಮಾಡಿದ ಆರಂಭಿಕ ಪ್ರವೃತ್ತಿಗಳ ಪ್ರಶ್ನೆಯಿಂದ ಗುರುತಿಸಲ್ಪಟ್ಟಿದೆ ಮತ್ತು ಸರಳ ಭಾಷೆ ಮತ್ತು ನೈಸರ್ಗಿಕ ವಿಷಯಗಳಿಗೆ ಮರಳಿದೆ.

ಇಂಟರ್ನೆಟ್[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಹಿಂದಿ ಸಾಹಿತ್ಯ, ಸಂಗೀತ ಮತ್ತು ಚಲನಚಿತ್ರ ಎಲ್ಲವನ್ನೂ ಅಂತರ್ಜಾಲದ ಮೂಲಕ ಪ್ರಸಾರ ಮಾಡಲಾಗಿದೆ. 2015 ರಲ್ಲಿ, ಗೂಗಲ್ ವರ್ಷದಿಂದ ವರ್ಷಕ್ಕೆ ಹಿಂದಿ-ವಿಷಯ ಬಳಕೆಯಲ್ಲಿ 94% ಹೆಚ್ಚಳವನ್ನು ವರದಿ ಮಾಡಿದೆ, ಭಾರತದಲ್ಲಿ 21% ಬಳಕೆದಾರರು ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ವಿಷಯವನ್ನು ಬಯಸುತ್ತಾರೆ.[೧೧೭] ಅನೇಕ ಹಿಂದಿ ಪತ್ರಿಕೆಗಳು ಡಿಜಿಟಲ್ ಆವೃತ್ತಿಗಳನ್ನು ಸಹ ನೀಡುತ್ತವೆ.

ಮಾದರಿ ಪಠ್ಯ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಮಾನವ ಹಕ್ಕುಗಳ ಸಾರ್ವತ್ರಿಕ ಘೋಷಣೆಯ (ವಿಶ್ವಸಂಸ್ಥೆಯಿಂದ) ಆರ್ಟಿಕಲ್ 1 ರ ಹೈ ಹಿಂದಿ ಭಾಷೆಯಲ್ಲಿ ಈ ಕೆಳಗಿನವು ಮಾದರಿ ಪಠ್ಯವಾಗಿದೆ:

ದೇವನಾಗರಿ ಲಿಪಿಯಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿ
ಹಿಂದಿ:अनुच्छेद 1(एक): सभी मनुष्य जन्म से स्वतन्त्र तथा मर्यादा और अधिकारों में समान होते हैं। वे तर्क और विवेक से सम्पन्न हैं तथा उन्हें भ्रातृत्व की भावना से परस्पर के प्रति कार्य करना चाहिए।
ಅನುವಾದ( ISO )
Anucchēd 1 (ēk): Sabhī manuṣya janma sē svatantra tathā maryādā aur adhikārō̃ mē̃ samān hōtē haĩ. Vē tark aur vivēk sē sampanna haĩ tathā unhē̃ bhrātr̥tva kī bhāvanā sē paraspar kē pratī kārya karnā cāhiē.
ಪ್ರತಿಲೇಖನ ( ಐಪಿಎ )
[ənʊtːʃʰeːd eːk | səbʰiː mənʊʂjə dʒənmə seː sʋət̪ənt̪ɾə t̪ətʰaː məɾjaːd̪aː ɔːɾ əd̪ʰɪkaːɾõː mẽː səmaːn hoːteː hɛ̃ː‖ ʋeː t̪əɾk ɔːɾ ʋɪʋeːk seː səmpənːə hɛ̃ː t̪ətʰaː ʊnʰẽː bʰɾaːtɾɪt̪ʋə kiː bʰaːʋənaː seː pəɾəspəɾ keː pɾət̪iː kaːɾjə kəɾnaː tʃaːhɪeː‖]
ಹೊಳಪು (ಪದದಿಂದ ಪದಕ್ಕೆ)
ಲೇಖನ 1 (ಒಂದು) - ಎಲ್ಲಾ ಮಾನವರು ಸ್ವತಂತ್ರ ಮತ್ತು ಘನತೆ ಮತ್ತು ಸಮಾನ ಹಕ್ಕುಗಳಿಂದ ಹುಟ್ಟಿದ್ದಾರೆ. ಅವರು ದತ್ತಿಯಿಂದ ತರ್ಕ ಮತ್ತು ಆತ್ಮಸಾಕ್ಷಿಯನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದಾರೆ ಮತ್ತು ಅವರು ಕೆಲಸದ ಕಡೆಗೆ ಪರಸ್ಪರರ ಆತ್ಮದಲ್ಲಿ ಭ್ರಾತೃತ್ವವನ್ನು ಹೊಂದಿರಬೇಕು.
ಅನುವಾದ (ವ್ಯಾಕರಣ)
ಲೇಖನ 1 - ಎಲ್ಲಾ ಮಾನವರು ಸ್ವತಂತ್ರವಾಗಿ ಮತ್ತು ಘನತೆ ಮತ್ತು ಹಕ್ಕುಗಳಲ್ಲಿ ಸಮಾನವಾಗಿ ಜನಿಸುತ್ತಾರೆ. ಅವರು ತರ್ಕ ಮತ್ತು ಆತ್ಮಸಾಕ್ಷಿಯನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದಾರೆ ಮತ್ತು ಅವರು ಭ್ರಾತೃತ್ವದ ಉತ್ಸಾಹದಲ್ಲಿ ಪರಸ್ಪರ ಕೆಲಸ ಮಾಡಬೇಕು.

ಸಹ ನೋಡಿ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

  • ಹಿಂದಿ ಬೆಲ್ಟ್
  • ಬಂಗಾಳಿ ಭಾಷಾ ಚಳುವಳಿ (ಮಂಭುಮ್)
  • ಹಿಂದಿ ದಿವಸ್ - ಹಿಂದಿಯನ್ನು ಒಂದು ಭಾಷೆಯಾಗಿ ಆಚರಿಸುವ ಅಧಿಕೃತ ದಿನ.
  • ಭಾರತದ ಭಾಷೆಗಳು
  • ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಅಧಿಕೃತ ಸ್ಥಾನಮಾನ ಹೊಂದಿರುವ ಭಾಷೆಗಳು
  • ಹೆಚ್ಚು ಮಾತನಾಡುವ ನಿಗದಿತ ಭಾಷೆಗಳ ಮೂಲಕ ಭಾರತೀಯ ರಾಜ್ಯಗಳು
  • ಹಿಂದಿ ಅಥವಾ ಉರ್ದು ಮೂಲದ ಇಂಗ್ಲಿಷ್ ಪದಗಳ ಪಟ್ಟಿ
  • ಯುರೋಪ್‌ನಲ್ಲಿ ಹಿಂದಿ ಚಾನೆಲ್‌ಗಳ ಪಟ್ಟಿ (ಪ್ರಕಾರದ ಪ್ರಕಾರ)
  • ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಸ್ಥಳೀಯ ಮಾತನಾಡುವವರ ಸಂಖ್ಯೆಯ ಪ್ರಕಾರ ಭಾಷೆಗಳ ಪಟ್ಟಿ
  • ಹಿಂದಿಯಲ್ಲಿ ಸಂಸ್ಕೃತ ಮತ್ತು ಪರ್ಷಿಯನ್ ಮೂಲಗಳ ಪಟ್ಟಿ
  • ವಿಶ್ವ ಹಿಂದಿ ಸಚಿವಾಲಯ

ಗ್ರಂಥಸೂಚಿ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ನಿಘಂಟುಗಳು[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಹೆಚ್ಚಿನ ಓದುವಿಕೆಗೆ[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಬಾಹ್ಯ ಕೊಂಡಿಗಳು[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

ಉಲ್ಲೇಖಗಳು[ಬದಲಾಯಿಸಿ]

  1. "The Bihar Official Language Act, 1950" (PDF). Cabinet Secretariat Department, Government of Bihar. 1950. Archived (PDF) from the original on 13 April 2015. Retrieved 9 April 2015.
  2. ೨.೦ ೨.೧ ೨.೨ ೨.೩ ೨.೪ ೨.೫ ೨.೬ ೨.೭ ೨.೮ "How languages intersect in India". Hindustan Times. 22 November 2018.
    "How many Indians can you talk to?". www.hindustantimes.com. Retrieved 22 December 2019.
    "Hindi and the North-South divide". 9 October 2018.
    Pillalamarri, Akhilesh. "India's Evolving Linguistic Landscape". thediplomat.com. Retrieved 22 December 2019.
  3. "The Chhattisgarh Official Language (Amendment) Act, 2007" (PDF). indiacode.nic.in. 2008. Retrieved 25 December 2022.
  4. "Report of the Commissioner for linguistic minorities: 50th report (July 2012 to June 2013)" (PDF). Commissioner for Linguistic Minorities, Ministry of Minority Affairs, Government of India. p. 11. Archived from the original (PDF) on 8 July 2016. Retrieved 4 December 2016.
  5. "Report of the Commissioner for linguistic minorities: 52nd report (July 2014 to June 2015)" (PDF). Commissioner for Linguistic Minorities, Ministry of Minority Affairs, Government of India. pp. 43–44. Archived from the original (PDF) on 15 ನವೆಂಬರ್ 2016. Retrieved 16 ಫೆಬ್ರವರಿ 2016.
  6. "Report of the Commissioner for linguistic minorities: 47th report (July 2008 to June 2010)" (PDF). Commissioner for Linguistic Minorities, Ministry of Minority Affairs, Government of India. pp. 122–126. Archived from the original (PDF) on 13 May 2012. Retrieved 16 February 2012.
  7. "Report of the Commissioner for linguistic minorities: 52nd report (July 2014 to June 2015)" (PDF). Commissioner for Linguistic Minorities, Ministry of Minority Affairs, Government of India. pp. 34–35. Archived from the original (PDF) on 28 ಡಿಸೆಂಬರ್ 2017. Retrieved 16 ಫೆಬ್ರವರಿ 2016.
  8. "Report of the Commissioner for linguistic minorities: 52nd report (July 2014 to June 2015)" (PDF). Commissioner for Linguistic Minorities, Ministry of Minority Affairs, Government of India. pp. 49–53. Archived from the original (PDF) on 15 ನವೆಂಬರ್ 2016. Retrieved 16 ಫೆಬ್ರವರಿ 2016.
  9. "Report of the Commissioner for linguistic minorities: 52nd report (July 2014 to June 2015)" (PDF). Commissioner for Linguistic Minorities, Ministry of Minority Affairs, Government of India. pp. 33–34. Archived from the original (PDF) on 28 ಡಿಸೆಂಬರ್ 2017. Retrieved 16 ಫೆಬ್ರವರಿ 2016.
  10. "ಕೇಂದ್ರ ಹಿಂದಿ ನಿರ್ದೇಶನಾಲಯ: ಪರಿಚಯ". Archived from the original on 4 ಮೇ 2012. Retrieved 18 ಫೆಬ್ರವರಿ 2014.
  11. Kawoosa, Vijdan Mohammad (22 November 2018). "How languages intersect in India". Hindustan Times. Archived from the original on 15 October 2022.
  12. "How many Indians can you talk to?". Hindustan Times. Archived from the original on 16 December 2019. Retrieved 22 December 2019.
  13. "How Hindi travelled to these five countries from India". The Indian Express. 14 September 2018. Archived from the original on 29 December 2022.
  14. "Sequence of events with reference to official language of the Union". Department of Official Language. Archived from the original on 2 August 2011.
  15. "रिपब्लिक ऑफ फीजी का संविधान (Constitution of the Republic of Fiji, the Hindi version)". Fiji Government. Archived from the original on 1 November 2013.
  16. "Caribbean Languages and Caribbean Linguistics" (PDF). University of the West Indies Press. Archived from the original (PDF) on 20 December 2016. Retrieved 16 July 2016.
  17. Richard K. Barz (8 May 2007). "The cultural significance of Hindi in Mauritius". South Asia: Journal of South Asian Studies. 3: 1–13. doi:10.1080/00856408008722995.
  18. ೧೮.೦ ೧೮.೧ ೧೮.೨ Gube, Jan; Gao, Fang (2019). Education, Ethnicity and Equity in the Multilingual Asian Context (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Springer Publishing. ISBN 978-981-13-3125-1. The national language of India and Pakistan 'Standard Urdu' is mutually intelligible with 'Standard Hindi' because both languages share the same Indic base and are all but indistinguishable in phonology and grammar (Lust et al. 2000).
  19. Mikael Parkvall, "Världens 100 största språk 2007" (The World's 100 Largest Languages in 2007), in Nationalencyklopedin.
  20. Gambhir, Vijay (1995). The Teaching and Acquisition of South Asian Languages (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). University of Pennsylvania Press. ISBN 978-0-8122-3328-5. The position of Hindi-Urdu among the languages of the world is anomalous. The number of its proficient speakers, over three hundred million, places it in third of fourth place after Mandarin, English, and perhaps Spanish.
  21. "Hindustani". Columbia University Press. Archived from the original on 29 July 2017 – via encyclopedia.com.
  22. "What are the top 200 most spoken languages?". Ethnologue (Free All) (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Retrieved 31 March 2023.
  23. Steingass, Francis Joseph (1892). A comprehensive Persian-English dictionary. London: Routledge & K. Paul. p. 1514. Archived from the original on 21 June 2020. Retrieved 13 February 2018.
  24. Khan, Rajak. "Indo-Persian Literature and Amir Khusro". University of Delhi. Retrieved 17 February 2018.[ಶಾಶ್ವತವಾಗಿ ಮಡಿದ ಕೊಂಡಿ]
  25. Losensky, Paul E. (15 July 2013). In the Bazaar of Love: The Selected Poetry of Amir Khusrau. Penguin UK. ISBN 9788184755220 – via Google Books.
  26. Mihir Bose (18 April 2006). The Magic of Indian Cricket: Cricket and Society in India. Routledge. pp. 1–3. ISBN 978-1-134-24924-4.
  27. "India". Online Etymology Dictionary.
  28. "Brief History of Hindi". Central Hindi Directorate. Archived from the original on 6 March 2014. Retrieved 21 March 2012.
  29. Masica, pp. 187–211
  30. Chapman, Graham.
  31. "Women of the Indian Sub-Continent: Makings of a Culture - Rekhta Foundation" (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Google Arts & Culture. Retrieved 25 February 2020. The "Ganga-Jamuni tehzeeb" is one such instance of the composite culture that marks various regions of the country. Prevalent in the North, particularly in the central plains, it is born of the union between the Hindu and Muslim cultures. Most of the temples were lined along the Ganges and the Khanqah (Sufi school of thought) were situated along the Yamuna river (also called Jamuna). Thus, it came to be known as the Ganga-Jamuni tehzeeb, with the word "tehzeeb" meaning culture. More than communal harmony, its most beautiful by-product was "Hindustani" which later gave us the Hindi and Urdu languages.
  32. Matthews, David John; Shackle, C.; Husain, Shahanara (1985). Urdu literature (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Urdu Markaz; Third World Foundation for Social and Economic Studies. ISBN 978-0-907962-30-4. But with the establishment of Muslim rule in Delhi, it was the Old Hindi of this area which came to form the major partner with Persian. This variety of Hindi is called Khari Boli, 'the upright speech'.
  33. Dhulipala, Venkat (2000). The Politics of Secularism: Medieval Indian Historiography and the Sufis (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). University of Wisconsin–Madison. p. 27. Persian became the court language, and many Persian words crept into popular usage. The composite culture of northern India, known as the Ganga Jamuni tehzeeb was a product of the interaction between Hindu society and Islam.
  34. Indian Journal of Social Work, Volume 4 (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Tata Institute of Social Sciences. 1943. p. 264. ... more words of Sanskrit origin but 75% of the vocabulary is common. It is also admitted that while this language is known as Hindustani, ... Muslims call it Urdu and the Hindus call it Hindi. ... Urdu is a national language evolved through years of Hindu and Muslim cultural contact and, as stated by Pandit Jawaharlal Nehru, is essentially an Indian language and has no place outside.
  35. Mody, Sujata Sudhakar (2008). Literature, Language, and Nation Formation: The Story of a Modern Hindi Journal 1900-1920 (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). University of California, Berkeley. p. 7. ...Hindustani, Rekhta, and Urdu as later names of the old Hindi (a.k.a. Hindavi).
  36. Kesavan, B. S. (1997). History Of Printing And Publishing In India (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). National Book Trust, India. p. 31. ISBN 978-81-237-2120-0. It might be useful to recall here that Old Hindi or Hindavi, which was a naturally Persian- mixed language in the largest measure, has played this role before, as we have seen, for five or six centuries.
  37. Hans Henrich Hock (1991). Principles of Historical Linguistics (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Walter de Gruyter. p. 475. ISBN 978-3-11-012962-5. During the time of British rule, Hindi (in its religiously neutral, 'Hindustani' variety) increasingly came to be the symbol of national unity over against the English of the foreign oppressor. And Hindustani was learned widely throughout India, even in Bengal and the Dravidian south. ... Independence had been accompanied by the division of former British India into two countries, Pakistan and India. The former had been established as a Muslim state and had made Urdu, the Muslim variety of Hindi–Urdu or Hindustani, its national language.
  38. Masica, Colin P. (1993). The Indo-Aryan Languages (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Cambridge University Press. pp. 430 (Appendix I). ISBN 978-0-521-29944-2. Hindustani - term referring to common colloquial base of HINDI and URDU and to its function as lingua franca over much of India, much in vogue during Independence movement as expression of national unity; after Partition in 1947 and subsequent linguistic polarization it fell into disfavor; census of 1951 registered an enormous decline (86-98 per cent) in no. of persons declaring it their mother tongue (the majority of HINDI speakers and many URDU speakers had done so in previous censuses); trend continued in subsequent censuses: only 11,053 returned it in 1971...mostly from S India; [see Khubchandani 1983: 90-1].
  39. Ashmore, Harry S. (1961). Encyclopaedia Britannica: a new survey of universal knowledge, Volume 11 (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Encyclopædia Britannica. p. 579. The everyday speech of well over 50,000,000 persons of all communities in the north of India and in West Pakistan is the expression of a common language, Hindustani.
  40. Tunstall, Jeremy (2008). The media were American: U.S. mass media in decline (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Oxford University Press. p. 160. ISBN 978-0-19-518146-3. The Hindi film industry used the most popular street level version of Hindi, namely Hindustani, which included a lot of Urdu and Persian words.
  41. Hiro, Dilip (2015). The Longest August: The Unflinching Rivalry Between India and Pakistan (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). PublicAffairs. p. 398. ISBN 978-1-56858-503-1. Spoken Hindi is akin to spoken Urdu, and that language is often called Hindustani. Bollywood's screenplays are written in Hindustani.
  42. "Brief History of Hindi". Central Hindi Directorate. Archived from the original on 6 March 2014. Retrieved 21 March 2012.
  43. RAHMAN, TARIQ (2011). From Hindi to Urdu A Social and Political History (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Karachi, Pakistan.: Oxford University Press. p. 41.
  44. "Evolution of Hindi: From 'boli' (dialect) to 'rashtrabhasha'-'rajbhasha' (National-Official Language)". Archived from the original on 30 August 2006. Retrieved 9 October 2006.
  45. "A Historical Perspective of Urdu National Council for Promotion of …". 15 October 2022. Archived from the original on 15 October 2022.
  46. "A Historical Perspective of Urdu National Council for Promotion of …". 2022-10-15. Archived from the original on 2022-10-15.
  47. "A Historical Perspective of Urdu National Council for Promotion of …". 2022-10-15. Archived from the original on 2022-10-15.
  48. Paul R. Brass (2005). Language, Religion and Politics in North India. iUniverse, Incorporated. ISBN 9780595343942.
  49. Parthasarathy, Kumar, p.120
  50. "Bihar: The language tussle - Indiascope News - Issue Date: Jul 31, 19…". 16 June 2022. Archived from the original on 16 June 2022.
  51. Clyne, Michael (24 May 2012). Pluricentric Languages: Differing Norms in Different Nations (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Walter de Gruyter. ISBN 9783110888140.
  52. Choudhry, Sujit; Khosla, Madhav; Mehta, Pratap Bhanu (12 May 2016). The Oxford Handbook of the Indian Constitution (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Oxford University Press. ISBN 9780191058615.
  53. Grewal, J. S. (8 October 1998). The Sikhs of the Punjab (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Cambridge University Press. ISBN 9780521637640.
  54. "हिन्दी दिवस विशेष: इनके प्रयास से मिला था हिन्दी को राजभाषा का दर्जा". 8 September 2015. Archived from the original on 11 September 2017.
  55. "Hindi Diwas celebration: How it all began". The Indian Express. 14 September 2016. Archived from the original on 8 February 2017. Retrieved 7 February 2017.
  56. "Sequence of events with reference to official language of the Union". Department of Official Language. Archived from the original on 2 August 2011.
  57. "The Constitution of India" (PDF). Archived from the original (PDF) on 9 September 2014.
  58. "Rajbhasha" (PDF) (in ಹಿಂದಿ and ಇಂಗ್ಲಿಷ್). india.gov.in. Archived from the original (PDF) on 31 January 2012.
  59. "THE OFFICIAL LANGUAGES ACT, 1963 (AS AMENDED, 1967) (Act No. 19 of 1963)". Department of Official Language. Archived from the original on 16 December 2016. Retrieved 9 June 2016.
  60. "Report of the Commissioner for linguistic minorities: 50th report (July 2012 to June 2013)" (PDF). Commissioner for Linguistic Minorities, Ministry of Minority Affairs, Government of India. Archived from the original (PDF) on 8 July 2016. Retrieved 26 December 2014.
  61. Benedikter, Thomas (2009). Language Policy and Linguistic Minorities in India: An Appraisal of the Linguistic Rights of Minorities in India. LIT Verlag Münster. p. 89. ISBN 978-3-643-10231-7. Archived from the original on 25 April 2016. Retrieved 13 June 2018.
  62. Roy, Anirban (27 May 2011). "West Bengal to have six more languages for official use". India Today (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Retrieved 10 January 2020.
  63. Sen, Sumant (4 June 2019). "Hindi the first choice of people in only 12 States". The Hindu.
  64. Choudhury, Sushmita; Sharma, Rajesh (15 September 2021). "70 years on, India is still fighting over a national language". The Times of India. Retrieved 19 March 2022.
  65. Swaddle, The (12 June 2021). "Hindi Isn't India's National Language. Why Does the Myth Continue?". The Swaddle (in ಅಮೆರಿಕನ್ ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Retrieved 19 March 2022.
  66. "Why Hindi isn't the national language". Firstpost. 31 May 2019. Retrieved 19 March 2022.
  67. Khan, Saeed (25 January 2010). "There's no national language in India: Gujarat High Court". The Times of India. Ahmedabad: The Times Group. Archived from the original on 18 March 2014. Retrieved 5 May 2014.
  68. "Hindi, not a national language: Court". The Hindu. Ahmedabad: Press Trust of India. 25 January 2010. Archived from the original on 4 July 2014. Retrieved 23 December 2014.
  69. Hakim, Sharmeen (19 February 2022). "Bombay High Court Judge Calls Hindi 'National Language' While Rejecting Bail, Accused In Narcotics Case Files SLP In SC". www.livelaw.in (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Retrieved 19 March 2022.
  70. "Bombay HC calls Hindi 'national language' while denying man bail, he moves SC". The News Minute (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). 20 February 2022. Retrieved 19 March 2022.
  71. "Hindi national language, says HC as it rejects bail petition in NDPS case". Hindustan Times (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). 20 February 2022. Retrieved 19 March 2022.
  72. Mohan, Saadhya (22 October 2021). "Despite What Popular Belief May Suggest, Hindi Is Not India's National Language". TheQuint (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Retrieved 19 March 2022.
  73. "Zomato Reinstates Executive Who Told Customer 'Hindi is Our National Language'". News18 (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). 19 October 2021. Retrieved 19 March 2022.
  74. kini, Ashok (31 July 2018). "If There Is A Variation In Hindi And English Version Of An Enactment, Which Will Prevail: SC To Examine". Live Law. Retrieved 17 December 2022.
  75. ೭೫.೦ ೭೫.೧ "Hindi, Fiji". Ethnologue. Archived from the original on 11 February 2017. Retrieved 17 February 2017.
  76. "Fiji Hindi alphabet, pronunciation and language". www.omniglot.com. Archived from the original on 8 June 2017. Retrieved 22 June 2017.
  77. "Section 4 of Fiji Constitution". servat.unibe.ch. Archived from the original on 9 June 2009. Retrieved 3 May 2009.
  78. "Constitution of Fiji". Official site of the Fijian Government. Archived from the original on 11 October 2016. Retrieved 14 October 2016.
  79. "Population Monograph of Nepal, Vol. 2" (PDF). Kathmandu: Central Bureau of Statistics. 2014. Retrieved 29 March 2020.
  80. Nalankilli, Thanjai. "Hindi in Nepal - An Analysis". Tamiltribune.com. Archived from the original on 18 March 2016. Retrieved 17 December 2022.{{cite web}}: CS1 maint: bot: original URL status unknown (link)
  81. "Abu Dhabi includes Hindi as third official court language". The Hindu. 10 February 2019 – via www.thehindu.com.
  82. "UAE introduces Hindi as third official language". Business Standard India. 12 February 2019. Retrieved 17 December 2022.
  83. "The Constitution of India" (PDF). Archived from the original (PDF) on 9 September 2014.
  84. Kothari, Ria, ed. (2011). Chutnefying English: The Phenomenon of Hinglish. Penguin Books India. p. 128. ISBN 9780143416395.
  85. Chandra, Abhimanyu. "How Hindi became the language of choice in Arunachal Pradesh". Scroll.in. Archived from the original on 11 December 2016.
  86. Gandapur, Khalid Amir Khan (19 September 2012). "Has Hindi become our national language?". The Express Tribune (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Archived from the original on 31 July 2019. Retrieved 24 January 2020.
  87. Krishnamurthy, Rajeshwari (28 June 2013). "Kabul Diary: Discovering the Indian connection" (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Gateway House: Indian Council on Global Relations. Retrieved 13 March 2018. Most Afghans in Kabul understand and/or speak Hindi, thanks to the popularity of Indian cinema in the country.
  88. "Hindi most spoken Indian language in US, Telugu speakers up 86% in 8 years | India News - Times of India". The Times of India. 21 September 2018.
  89. "United States- Languages". Ethnologue. Archived from the original on 11 February 2017. Retrieved 17 February 2017.
  90. "Hindi, Fiji". Ethnologue. Archived from the original on 11 February 2017. Retrieved 17 February 2017.
  91. ೯೧.೦ ೯೧.೧ Frawley, p. 481
  92. "United Kingdom- Languages". Ethnologue. Archived from the original on 1 February 2017. Retrieved 17 February 2017.
  93. ೯೩.೦ ೯೩.೧ "Hindi and Urdu are classified as literary registers of the same language". Archived from the original on 2 June 2016. Retrieved 1 June 2016.
  94. Gube, Jan; Gao, Fang (2019). Education, Ethnicity and Equity in the Multilingual Asian Context (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Springer Publishing. ISBN 978-981-13-3125-1. The national language of India and Pakistan 'Standard Urdu' is mutually intelligible with 'Standard Hindi' because both languages share the same Indic base and are all but indistinguishable in phonology and grammar (Lust et al. 2000).
  95. ೯೫.೦ ೯೫.೧ Kuiper, Kathleen (2010). The Culture of India (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Rosen Publishing. ISBN 978-1-61530-149-2. Urdu is closely related to Hindi, a language that originated and developed in the Indian subcontinent. They share the same Indic base and are so similar in phonology and grammar that they appear to be one language.
  96. Chatterji, Suniti Kumar; Siṃha, Udaẏa Nārāẏana; Padikkal, Shivarama (1997). Suniti Kumar Chatterji: a centenary tribute (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Sahitya Akademi. ISBN 978-81-260-0353-2. High Hindi written in Devanagari, having identical grammar with Urdu, employing the native Hindi or Hindustani (Prakrit) elements to the fullest, but for words of high culture, going to Sanskrit. Hindustani proper that represents the basic Khari Boli with vocabulary holding a balance between Urdu and High Hindi.
  97. Jain, Danesh; Cardona, George (2007). The Indo-Aryan Languages (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Routledge. ISBN 978-1-135-79711-9. The primary sources of non-IA loans into MSH are Arabic, Persian, Portuguese, Turkic and English. Conversational registers of Hindi/Urdu (not to mentioned formal registers of Urdu) employ large numbers of Persian and Arabic loanwords, although in Sanskritized registers many of these words are replaced by tatsama forms from Sanskrit. The Persian and Arabic lexical elements in Hindi result from the effects of centuries of Islamic administrative rule over much of north India in the centuries before the establishment of British rule in India. Although it is conventional to differentiate among Persian and Arabic loan elements into Hindi/Urdu, in practice it is often difficult to separate these strands from one another. The Arabic (and also Turkic) lexemes borrowed into Hindi frequently were mediated through Persian, as a result of which a thorough intertwining of Persian and Arabic elements took place, as manifest by such phenomena as hybrid compounds and compound words. Moreover, although the dominant trajectory of lexical borrowing was from Arabic into Persian, and thence into Hindi/Urdu, examples can be found of words that in origin are actually Persian loanwords into both Arabic and Hindi/Urdu.
  98. ೯೮.೦ ೯೮.೧ Peter-Dass, Rakesh (2019). Hindi Christian Literature in Contemporary India (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Routledge. ISBN 978-1-00-070224-8. Two forms of the same language, Nagarai Hindi and Persianized Hindi (Urdu) had identical grammar, shared common words and roots, and employed different scripts.
  99. Basu, Manisha (2017). The Rhetoric of Hindutva (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Cambridge University Press. ISBN 978-1-107-14987-8. Urdu, like Hindi, was a standardized register of the Hindustani language deriving from the Delhi dialect and emerged in the eighteenth century under the rule of the late Mughals.
  100. Javaid, Arfa (23 June 2021) [18 June 2021]. "List of Official Languages of Indian States and Union Territories". jagranjosh.com.
  101. "Bill recognising Urdu as second official language passed". The Hindu (in Indian English). 23 March 2022. ISSN 0971-751X. Retrieved 4 March 2023.
  102. Ahmed, Farzand. "Decision to make Urdu second official language in Bihar provokes furore from Maithil Brahmins". India Today. Retrieved 17 December 2022.
  103. Bhatia, Tej K. (1987). A History of the Hindi Grammatical Tradition: Hindi-Hindustani Grammar, Grammarians, History and Problems. Brill. ISBN 9789004079243.
  104. Palakodety, Shriphani; KhudaBukhsh, Ashiqur R.; Jayachandran, Guha (2021), "Low Resource Machine Translation", Low Resource Social Media Text Mining, Singapore: Springer Singapore: 7–9, doi:10.1007/978-981-16-5625-5_5, ISBN 978-981-16-5624-8, retrieved 24 September 2022
  105. ೧೦೫.೦ ೧೦೫.೧ Masica, p. 65
  106. Masica, p. 66
  107. Masica, p. 67
  108. Arnold, David; Robb, Peter (2013). Institutions and Ideologies: A SOAS South Asia Reader. Routledge. p. 79. ISBN 9781136102349.
  109. Ohala, Manjari (1983). Aspects of Hindi Phonology. Motilal Banarsidass Publishers. p. 38. ISBN 9780895816702.
  110. Arnold, David; Robb, Peter (2013). Institutions and Ideologies: A SOAS South Asia Reader. Routledge. p. 82. ISBN 9781136102349.
  111. Jain, Danesh; Cardona, George (2007). The Indo-Aryan Languages (in ಇಂಗ್ಲಿಷ್). Routledge. ISBN 978-1-135-79711-9. The primary sources of non-IA loans into MSH are Arabic, Persian, Portuguese, Turkic and English. Conversational registers of Hindi/Urdu (not to mentioned formal registers of Urdu) employ large numbers of Persian and Arabic loanwords, although in Sanskritized registers many of these words are replaced by tatsama forms from Sanskrit. The Persian and Arabic lexical elements in Hindi result from the effects of centuries of Islamic administrative rule over much of north India in the centuries before the establishment of British rule in India. Although it is conventional to differentiate among Persian and Arabic loan elements into Hindi/Urdu, in practice it is often difficult to separate these strands from one another. The Arabic (and also Turkic) lexemes borrowed into Hindi frequently were mediated through Persian, as a result of which a thorough intertwining of Persian and Arabic elements took place, as manifest by such phenomena as hybrid compounds and compound words. Moreover, although the dominant trajectory of lexical borrowing was from Arabic into Persian, and thence into Hindi/Urdu, examples can be found of words that in origin are actually Persian loanwords into both Arabic and Hindi/Urdu.
  112. Kachru, Yamuna (2006). Hindi. John Benjamins Publishing. ISBN 9789027238122.
  113. Bhatia, Tej K.; Ritchie, William C. (2006). The Handbook of Bilingualism. John Wiley and Sons. p. 789. ISBN 9780631227359.
  114. D., S. (10 February 2011). "Arabic and Hindi". The Economist. Archived from the original on 22 April 2016. Retrieved 13 April 2016.
  115. Khalife, Leyal (25 December 2016). "9 Hindi words that sound just like Arabic". Stepfeed.com. Retrieved 16 December 2022.
  116. "Stop outraging over Marathi – Hindi and English chauvinism is much worse in India". 18 September 2015. Archived from the original on 19 September 2015.
  117. "Hindi content consumption on internet growing at 94%: Google". The Economic Times. 18 August 2015. Archived from the original on 15 February 2018. Retrieved 14 February 2018.



ಉಲ್ಲೇಖ ದೋಷ: <ref> tags exist for a group named "lower-alpha", but no corresponding <references group="lower-alpha"/> tag was found